Nordisk Barnehageforskning最新文献

{"title":"Lyssnandets didaktik som grundton i flerstämmig undervisning – exemplet rytmati","authors":"Ylva Holmberg, Ann-Christine Vallberg Roth, Catrin Stensson","doi":"10.23865/nbf.v19.236","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.236","url":null,"abstract":"Artikeln baseras på en delstudie i ett FoU-program1 som syftar till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Programmet och delstudien genomförs i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare. Medverkande utprövar fyra teoriinformerade undervisningsupplägg varav föreliggande artikel fokuserar ett didaktiskt och poststrukturellt informerat upplägg. Artikeln vägleds av frågan: Vad kan känneteckna innehåll i undervisning utifrån ett didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på musik och matematik i förskolan? Artikeln syftar specifikt till att pröva begreppen ”lyssnandets didaktik” och ”rytmatik”. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Resultatet öppnar för att den innehållskombination som begreppet rytmatik erbjuder kan prövas som alternativ till mer ämnesinriktad musik- och/eller matematikundervisning där grundtonen för flerstämmig undervisning är lyssnandets didaktik. \u0000ENGLISH ABSTRACT\u0000The didactics of listening as a keynote in multi-vocal teaching – the rythmatics example\u0000This article describes a substudy of a R&D-programme that investigated teaching in preschool based on scientific theory and proven experience. The collaborative project involved researchers, preschool teachers and administrators. It examined realistic cases in which participants tested theory-informed teaching arrangements. The aim of the article is to try out the concept of listening didactics and rythmatics. The research question is: «What might characterise teaching in preschool based on a didactic and poststructurally informed teaching approach with a focus on musical-mathematics?» Taking a didactics-based poststructural approach, preschool teachers implemented musical-mathematics teaching. A didactically oriented abductive analysis was done. The results show that the content focus of rhythmatics can be tested as an alternative to more disciplinary music and/or mathematics teaching where the keynote in a multivocal teaching is a listening didactic. ","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"14 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"128873785","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Att Stötta Nyfikenhetsdrivet Lärande i Förskolan","authors":"John Kaneko, Sofia Frankenberg","doi":"10.23865/nbf.v19.386","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.386","url":null,"abstract":"Nyfikenhet ges en central plats i förskolan och betraktas som en nyckel till lärande, särskilt inom pedagogik som tar sin utgångspunkt i barns utforskande. Samtidigt saknas empiriskt grundad kunskap om hur nyfikenhetsdrivet lärande kommer till uttryck och kan stöttas i förskoledidaktisk praktik. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger stöttar det nyfikna lärandet inom ramen för Reggio Emilia inspirerad utforskandepedagogik. Detta undersöks med hjälp av ett ramverk för stöttning av nyfikenhetsdrivet lärande kombinerat med detaljerade multimodala interaktionsanalyser av videoinspelad interaktion från utforskande aktiviteter inom ramen för den förskoledidaktiska praktiken Socio- Emotionellt, Materiellt Lärande (SEMLA). Den teoretiska utgångspunkten är att nyfiket lärande kan förstås som en cykel där (1) informationsgap uppmärksammas av barnet, (2) barnet söker eller inväntar information och som (3) fullföljs när information som fyller informationsgapet erhållits. Resultaten visar att pedagoger lägger tonvikt på olika delar i nyfikenhetscykeln, att pedagoger är inbegripna med att validera information som erhållits och att det är av betydelse för pedagoger att vara medvetna om barns förkunskaper när ambitionen är att sätta igång och stötta deras nyfikenhet i riktning mot ett specifikt lärande.  ","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"36 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"128347849","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Lyssnandets pedagogik i Sverige och Norge i dag. Kartbilder över olika sätt att förstå och praktisera fenomenet","authors":"Camilla Eline Andersen, Lena Aronsson, Hillevi Lenz Taguchi","doi":"10.23865/nbf.v19.399","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.399","url":null,"abstract":"Vad är det som efter många år fortfarande lockar förskollärare, pedagoger och forskare inom förskolefältet att inspireras av lyssnandets pedagogik i sina praktiker i Sverige och Norge? Vad är lyssnandets pedagogik för dem i dag, i praktiken och i teorin? Hur ska vi förstå vad som hände då och vad som händer nu i olika kontexter som kan utgöras också av två grannationer? Vad har lyssnande pedagogik betytt för förskolans framväxt och med särskilt fokus på Sverige och Norge där Ann Åbergs texter fått ett stort genomslag? Detta är frågor vi ställde oss och ville få svar på när vi efterlyste bidrag till detta specialnummer av tidskriften Nordisk Barnehageforskning på temat Lyssnandets pedagogik. Ett tjugotal forskare svarade och efter en, på grund av pandemin, utdragen och rigorös review-process publiceras nu elva artiklar i detta temanummer. Tillsammans avspeglar de en angelägen bredd i intresset för vad lyssnandets pedagogik är i dag och kan bli i framtiden.","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"6 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"134508012","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Lyssnandets pedagogik - ett trauma, en upplysning?","authors":"Hillevi Lenz Taguchi","doi":"10.23865/nbf.v19.239","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.239","url":null,"abstract":"Den här artikelns syfte är att göra en postkvalitativ filosofisk analys av den mångfacetterade förståelsen och upptagandet av fenomenet en lyssnandets pedagogik. För att undersöka detta genomförs diffraktiva läsningar med inspiration från Donna Haraway och Karen Barad. Diffraktiva läsningar innebär i denna studie att ett antal texter läses genom varandra och genom forskarens egna erfarenheter och kunskaper om ett fenomen. Analysen visar att det är möjligt att förstå erfarenheten av en lyssnandets pedagogik i termer av såväl en upplysning – Sapere aude – knuten till en transcendental ontologi, som ett trauma – Parrhesia – knutet till en relationell ontologi. Erfarenheterna kan överlappa och uppträda hos samma individ. De varandeteoretiska villkoren blir avgörande för i vilken utsträckning en lyssnandets pedagogik kan praktiseras med större öppenhet mot förändring och en multiplicitet av olika teoretiska och didaktiska möjligheter i förhållande till det pedagogiska arbetet. Detta visar sig särskilt tydligt i praktiserandet av dekonstruktiva samtal kring pedagogisk dokumentation av den egna praktiken.\u0000A Pedagogy of Listening – a trauma, an enlightenment?\u0000The aim of this article is to make a postqualitative philosophical analysis of the multifacetted understanding and uptake of the phenomenon of a Pedagogy of Listening. In order to do so, I undertake diffractive readings with inspiration from Donna Haraway and Karen Barad. In this study, diffractive readings mean reading chosen texts into each other and through the researcher’s own experiences and knowing about the phenomenon. The analysis shows that it is possible to understand the experience of a pedagogy of listening in terms of an enlightenment – Sapere aude – underpinned by a transcendental ontology, and as a trauma – Parrhesia – drawing from a relational ontology. These experiences can overlap and occur in the same individual. The ontological underpinnings will, however, be conclusive of to what extent a pedagogy of listening can be practiced with an openness towards change and a multiplicity of different theoretical and didactic  possibilities in relation to the pedagogical practices performed. This becomes especially apparent in the practicing of deconstructive talks around documented practices. ","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"32 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"130824952","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Att lyssna in barns frågor - en didaktisk utmaning","authors":"Bodil Halvars, Ingela Elfström, Johanna Unga, Maria Svedäng","doi":"10.23865/nbf.v19.288","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.288","url":null,"abstract":"I föreliggande artikel belyses utifrån en studie av förskollärares gruppreflektioner inom ett nätverk hur ett förskoledidaktiskt perspektiv på undervisning växer fram inom ett avgränsat kunskapsområde. Särskilt fokuseras hur förskollärarna lyssnar in och fångar upp barns frågor och engagemang inom naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens empiri innehåller tolv inspelade och transkriberade fokusgruppssamtal genomförda vid tre träffar i nätverket. I samtalen framkommer hur förskollärarna utgår från barnens inspel (frågor, framväxande teorier, ageranden) som underlag för planering och genomförande av en undervisning kring naturvetenskapliga fenomen och processer samt hållbarhetsfrågor, där estetik, lek och utforskande ses som viktiga delar i relation till ämnesinnehållsliga frågor. Med utgångspunkt från begreppet lärande som ett relationellt potentialitetsfält, som formulerats i relation till Deleuzes filosofi (se Dahlberg & Elfström, 2014), framträder i analysen av samtalen även att barns och förskollärares frågor sammanfaller, går isär och att det sker parallella processer. Det framkommer också vilken betydelse förskollärarnas ämneskunskaper har för ett fortsatt utforskande när utgångspunkten är barnens frågor \u0000ENGLISH ABSTRACT\u0000Listening to children’s questions - a didactic challengeThis article is based on a study of preschool teachers’ didactic group discussions within a network. It follows how a preschool didactic perspective on teaching emerges within a specific subject matter concerning natural science and sustainable development, with extra focus on how preschool teachers listen to and follow up children’s questions and engagement in the subject. The study is empirically based on twelve conversations in focus groups, from three meetings in the network, which were recorded and then transcribed. The conversations show how the preschool teachers take children’s input (questions, emerging theories, hypotheses, actions) as guidance for planning and carrying out the teaching of phenomena in natural science and processes where esthetics, play and exploration are seen as important parts in relation to subject related issues. With the concept learning as a relational field of potentiality (Dahlberg & Elfström, 2014) as a starting point, the study also sheds light on how and when the questions of children and preschool teachers overlap, diverge, when there are parallel processes, when and how preschool teachers latch on to children’s questions, and how participants knowledge of the subject matter affects the process.","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"23 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"128861035","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Lyssnande-berättande med barn i förskolan. Att möta framtidens sociala, etiska och politiska utmaningar ihop med förskolebarn","authors":"Anna Palmér","doi":"10.23865/nbf.v19.392","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.392","url":null,"abstract":"Syftet med den här artikeln är att med utgångspunkt tagen i barns berättelser om framtiden utforska andra och nya sätt att ”lyssna-berätta” inom förskoleforskningen. Med grund i den italienska staden Reggio Emilias verksamhet och Loris Malaguzzis och Carla Rinaldis arbeten och utveckling av Reggio Emilias pedagogiska filosofi tillsammans med förskolebarn för mer än 70 år sedan vidareutvecklas i den här artikeln en uppdaterad lyssnande pedagogik, inspirerad av Donna Haraway och Anna Tsing, feministisk nymaterialism och aktivistisk berättandeforskning. Empiriskt material är pedagogisk dokumentation som producerats inom ramen för en interventionsstudie där barn tillsammans med pedagoger utforskat hur det skulle kunna vara att leva och bo i framtiden. Teoretiskt-metodologiskt hämtas inspiration från feministisk forskningsmetodologi och de vetenskapliga metoderna storytelling och arts of noticing. Studien visar att när Reggio Emilias lyssnande förflyttas till en nutida praktik med feministiskt nymaterialistiska teorier och skalanalyser framträder ett vidgat sympoietiskt (samhandlande) och polyfoniskt (flerstämmigt) lyssnande-berättande som väver ihop förskolan med vår nutida omvärld och samtida och kommande samhällskriser.\u0000Abstract\u0000Listening-storytelling with children in preschool. Encountering the social, ethical, and political challenges of the future together with preschool childrenWith starting point in children’s stories about the future, the purpose of this article is to explore other and new ways of “listening-storytelling” in Early Childhood Education research. Based on the Italian town Reggio Emilia’s municipal preschools and Loris Malaguzzi’s and Carla Rinaldi’s work and development together with preschool children of Reggio Emilia’s pedagogical philosophy more than 70 years ago, this article develops an updated pedagogy of listening inspired by Donna Haraway and Anna Tsing, feminist new materialism and activist narrative research. Empirical material is pedagogical documentation produced within the framework of an intervention study where children and teachers together explored what it might be like to live in the future. Theoretically-methodologically inspiration is drawn from feminist research methodology and the scientific methods storytelling and arts of noticing. The study shows that when Reggio Emilia’s pedagogy of listening is transferred to a contemporary practice with feminist new materialist theories and scale analyzes, an expanded sympoietic and polyphonic listening emerges that weaves the preschool together with our contemporary society and current and future societal crisis. ","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"53 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124948453","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Teaching activities with toddlers: Considerations on theoretical and empirical grounds","authors":"Cecilia Wallerstedt, Pernilla Lagerlöf, Niklas Pramling","doi":"10.23865/nbf.v19.331","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.331","url":null,"abstract":"\u0000The purpose of this study is to generate knowledge about what participating in teaching activities requires of children and teachers, and to what extent very young children, such as toddlers, are able to do so. With teaching recently being written into the Swedish national curriculum for preschool (encompassing children 1–5 years old), there has, like in many other countries, emerged a heated debate on the pros and cons of this and what it may mean for preschool in general and for the youngest children (toddlers) in particular. Therefore, in this study we analyze a series of related activities, theoretically conceptualized as teaching, in order to see what characterizes these activities and what demands they put on participants (toddlers and their teachers). Our elaboration is carried out on theoretical basis (developmental research) as well as on empirical basis (original research conducted in preschool). The empirical data consist of video observations, and these are analyzed according to the principles of Interaction Analysis (IA). Theoretically, the study is informed by Play-Responsive Early Childhood Education and Care (PRECEC). The findings clarify what teaching with toddlers require of teachers and these young children, and what is characteristic of such teaching is differentiated.\u0000","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"41 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-07","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"123217940","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Kvalitet i samspelet mellom barn og personale i norske barnehagar","authors":"Lillian Pedersen, Elisabeth Bjørnestad, Merete Nornes-Nymark, Mari Engesæter, E. Aadland","doi":"10.23865/nbf.v19.321","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.321","url":null,"abstract":"\u0000I artikkelen undersøker vi kva former for samspelskvalitet som kjem til syne hjå personalet i norske barnehagar observert med ECERS-R. Studien baserer seg på observasjonar frå 29 barnehageavdelingar der det standardiserte observasjonverktøyet Early Childhood Education Rating Scale – Revised (ECERS-R) vart nytta. Observasjonane vart gjennomførte tre timar på føremiddagen og avslutta med samtale med barnehagelærar på kvar av avdelingane. Funna viser at personalet vektlegg eit samspel med barna som er prega av varme, omsorg, tryggleik, barns medverknad, barns fridom i leik og kommunikasjon i kvardagssamtalar. Samstundes viser studien at personalet i mindre grad ser ut til å vektlegge utforskande, resonnerande og filosoferande samspel.\u0000English abstract\u0000Quality in the interaction between staff and children in Norwegian kindergartens observed with ECERS-R\u0000\u0000The purpose of this article is to investigate the quality of the kindergarten staff’s interaction with the children in Norwegian kindergartens using ECERS-R as an observation tool. The method is observations of 29 kindergarten departments using the standardized Early Childhood Education Rating Scale – Revised (ECERS-R). All observations were completed within three hours in the morning and followed by a conversation with the kindergarten teacher in each department. Our findings indicate that most staff members show a warm and caring interaction with the children. We also observed that most staff prioritize supervision, children’s participation, freedom in play and communication in everyday conversations. Staff seems to a lesser extent to prioritize explorative, logical and philosophizing conversations with children.\u0000\u0000","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"443 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-06","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"132930780","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"Intresse för forskning och intressanta forskare: forskningsetikens erbjudande till barn som är deltagare i forskning","authors":"Lena Aronsson","doi":"10.23865/nbf.v19.315","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.315","url":null,"abstract":"Redogörelser för forskningsetik i studier med barn beskriver potentiella risker och vad barnen kan behöva skyddas från. I denna artikel vill jag vända på perspektivet. Skulle deltagande i forskning också kunna förstås som ett attraktivt erbjudande om att få vara en del av något meningsfullt och intressant? Centralt i forskarens etiska ansvar är transparens så att deltagarna vet när forskning pågår, vet vem som deltar, vad man deltar i och hur man kan avböja. Språkliga, sociala och materiella artefakter är verktyg för att skapa transparens. Med utgångspunkt i de artefakter – allt från t-tröjor och informationsböcker till språk och gester – som användes i en svensk RCT-studie i förskolan är syftet att undersöka hur etiska åtgärder och överväganden kan förstås på fler sätt än enbart som skydd för de deltagande barnen. Vidare vad som händer när de åtgärder som vidtas för att begränsa potentiell skada och skydda barns integritet relateras till barns vardagliga upplevelser, till exempel familjeliv, populärkultur och förskoleverksamhet. Kort sagt, vad producerar forskningsetiska artefakter när det gäller meningsskapande? I artikeln visas att artefakterna, tillsammans med barnens intresse för forskarna, också skapar intresse för forskning och vetenskaplig kunskap hos de deltagande barnen.\u0000English abstract\u0000Interest in research and interesting researchers: the offer of research ethics to children whoare participants in research\u0000Reports on research ethics in studies with children describe potential risks and what the children may need to be protected from. In this article, I turn the perspective. Could participation in research also be understood as an attractive offer to be a part of something meaningful and interesting? Central to researcher’s ethical responsibility is transparency so that participants know when research is in progress, who is participating, what they are participating in, and how to decline. The linguistic, social, and material artifacts are tools for creating transparency. Based on the artifacts – from t-shirts and information books to language and gestures – used in a Swedish RCT study in preschool, the aim is to investigate how ethical measures and considerations can be understood other than just as protection for the participating children. Furthermore, to relate the measures taken to limit potential harm and protect children’s privacy to children’s everyday experiences, such as family life, popular culture, and preschool activities. In short, what does ethical artifacts produce in terms of meaning making? The article shows that the artifacts, together with the children’s interest in the researchers, also create interest in research and scientific knowledge in the participating children.","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"23 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-12-05","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"126263780","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}

{"title":"«Vi må gjøre som nordmenn, gå på tur og sånn, integrere oss»: Flyktningforeldres erfaringer med barnehagen","authors":"Hilde Hjertager Lund","doi":"10.23865/nbf.v19.385","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v19.385","url":null,"abstract":"Artikkelen undersøker flyktningforeldres erfaringer i møte med norsk barnehage og baserer seg på semistrukturerte intervjuer med 12 foreldre, samt observasjonsmateriale fra hente- og bringesituasjoner i barnehagen. Følgende forskningsspørsmål er formulert: Hvordan opplever flyktningforeldre samarbeidet og møtet med barnehagen? Hvilke forhold i foreldresamarbeidet bidrar til tilhørighet og anerkjennelse? For å analysere funn fra studien anvendes Bourdieus (1995, 1996) teori om kulturell kapital, habitus og symbolsk makt, samt Berrys (1997, 2005) akkulturasjonsperspektiv. Funn fra studien diskuteres i lys av institusjonaliserte barnehagepraksiser, oppfatninger om foreldreskap, strukturelle og sosiale forhold, og endringsprosesser flyktninger gjennomgår i et nytt land og kultur. Funn viser at flyktningforeldrene opplever spenninger mellom gode erfaringer og usikkerhet i møte med barnehagen, og at manglende forståelse av kulturelle koder og språkbarrierer ser ut til å komplisere foreldresamarbeidet med barnehagen. I artikkelen argumenteres det for perspektiv om flytende integrasjon (Skrobanek & Jobst, 2019) som bedre egnet til å fange kulturell kompleksitet i flyktningers akkulturasjonsprosesser og de strukturerende samfunnsmessige mekanismer som former grupper og individers handlinger. For å bidra til økt anerkjennelse og tilhørighet i barnehagen, må barnehagepersonalet bevisstgjøres egne profesjonelle handlinger og utvikle mer fleksible og kultursensitive profesjonspraksiser i møte med flyktningforeldre.","PeriodicalId":346813,"journal":{"name":"Nordisk Barnehageforskning","volume":"23 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2022-11-25","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"131126801","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}