Nordisk barnehageforskning最新文献

筛选
英文 中文
Ansvarsfull läsning. Att använda barnböcker för att närma sig känsliga ämnen i förskolan 负责任的阅读。利用儿童读物探讨学前教育中的敏感话题
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-09 DOI: 10.23865/nbf.v21.553
Klara Dolk
{"title":"Ansvarsfull läsning. Att använda barnböcker för att närma sig känsliga ämnen i förskolan","authors":"Klara Dolk","doi":"10.23865/nbf.v21.553","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.553","url":null,"abstract":"Syftet med artikeln är att ge en ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar barnbokens betydelse när det gäller att närma sig ämnen som upplevs som känsliga i förskolan. I artikeln används tiggeri som ett exempel på ett sådant ämne. Det empiriska materialet kommer från fokusgrupper med pedagoger från sex svenska förskolor. I fokusgrupperna diskuterades bland annat två barnböcker på temat tiggeri. Materialet har analyserats med hjälp av en reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att barnböckerna om tiggeri skapade en ingång till att ta upp ett ämne som pedagogerna upplevde som svårt och som de tidigare undvikit att diskutera med barnen. Samtidigt väckte barnböckerna många känslor i relation till pedagogers ansvar: gentemot barn, föräldrar och ämnet i sig. För att på en övergripande nivå diskutera vilka ämnen som anses passande att behandla i förskolan samt vilka känslor som väcks av olika ämnen, används Ahmeds (2010, 2014) och Butlers (2007) teorier om normer och känslor. De normer som existerar påverkar också vad som känns ”ansvarigt” respektive ”oansvarigt” att göra. I relation till barnböcker om känsliga ämnen framstår en ”ansvarsfull läsning” som önskvärd och samtidigt som motstridig och komplex. \u0000ENGLISH ABSTRACT\u0000Responsible Reading. Using Children’s Books to Raise Sensitive Subjects in Preschool \u0000The purpose of the article is to provide an increased understanding of how teachers perceive the importance of children’s books when it comes to approaching sensitive subjects in preschool. The article uses begging as an example of such a subject. The empirical material comes from ten focus group interviews with teachers from six Swedish preschools. In the focus groups, among other things, two children’s books on the theme of begging were discussed. The material has been analyzed using a reflexive thematic analysis. The results show that the children’s books about begging created an entrance to address a subject that the educators felt was difficult and that they had previously avoided discussing with the children. At the same time, the children’s books aroused many emotions in relation to the responsibilities of educators: towards children, parents and the subject itself. Drawing inspiration from Ahmed (2010, 2014) and Butler (2007), norms and emotions are seen as highly relevant for whether subjects in preschool are considered appropriate or inappropriate. Emotions such as happiness or unease make people approach certain subjects while they avoid others. The prevailing social norms also affect what feels “responsible” and “irresponsible” to do. In relation to children’s books on sensitive subjects, a “responsible reading” appears as desirable, but also as contradictory and complex. ","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-09","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141665028","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Profil som konkurransestrategi i norsk barnehage 将简介作为挪威幼儿园的竞争战略
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-04 DOI: 10.23865/nbf.v21.465
Kjetil Børhaug, Dag Øyvind Lotsberg
{"title":"Profil som konkurransestrategi i norsk barnehage","authors":"Kjetil Børhaug, Dag Øyvind Lotsberg","doi":"10.23865/nbf.v21.465","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.465","url":null,"abstract":"Dei overordna problemstillingane er om profilering av barnehagar er meint som eit pedagogisk alternativ, som ledd i konkurranseleiinga i barnehagen. Korleis er profilane relatert til rammeplanen, og korleis vart profilen til? Problemstillingane vert drøfta mot intervju med styrarar i private barnehagar som har valt ein tydeleg profil, og som har dei vanlegaste profilane i norske barnehagar: friluftsbarnehage, gardsbarnehage, idrettsbarnehage, musikk- og kunstbarnehage og livssynsbarnehage. Dei fleste barnehagane oppfattar profilen sin som eit pedagogisk alternativ og har forsøkt å utvikla profilen til pedagogisk innhald og arbeidsmåtar. Dei meiner at dei representerer eit alternativ innanfor grensene rammeplanen set. Dei er ofte basert i lokale ressursar, men eigarane er i ferd med å bli viktigare. Profilar er ein viktig del av konkurranseleiinga i barnehagane.\u0000English abstract\u0000Profile and Pedagogy. Does Private Access Represent Pedagogical Diversity?\u0000This article focuses on profiles in Norwegian Early Childhood Centers (ECCs). The research questions are to what extent and how profiles are meant to represent pedagogical alternatives, as part of the centers’ competitive strategy, how profiles relate to the framework plan and how they are developed. These questions are discussed based on interviews with leaders in private ECCs that present themselves with a profile, including the most frequent types of profiles in Norwegian ECCs: Outdoor activities, Farming, Sport, Music and Arts, and Religion. The analysis shows that profiles are intended as pedagogical alternatives, within the increasingly felt constraints set by the national framework plan, but it varies to what extent and how. Most of the ECCs also intend to translate their profile to pedagogical contents and methods. Profiles may be based on local resources, but are increasingly defined by the owner. Profiles stand out as an important part of the centers’ competitive approach.","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141678167","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
På besök i svenska förskolerektorers kontroversiella rum 参观瑞典幼儿园园长的争议室
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-04 DOI: 10.23865/nbf.v21.438
Anna Rantala, Björn Ahlström, Ulf Leo, Pär Poromaa Isling, Magnus Larsson
{"title":"På besök i svenska förskolerektorers kontroversiella rum","authors":"Anna Rantala, Björn Ahlström, Ulf Leo, Pär Poromaa Isling, Magnus Larsson","doi":"10.23865/nbf.v21.438","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.438","url":null,"abstract":"Fokus för denna studie är svenska förskolerektorers kontroversiella frågor, ett hittills obeforskat område. Syftet är att synliggöra några av de kontroversiella frågor som rektorer i förskolor hanterar i sin vardag med ambitionen att öka kunskapen om förskolerektorers ledarskap. Studien har en explorativ ansats och den teoretiska utgångspunkten grundas i begreppet dilemmatiska rum vilket vidareutvecklats till kontroversiella rum i artikeln. Vi menar att kontroversiella frågor är konstruerade i en specifik social kontext vilket påverkar hur rektorer positionerar sig. I analysen synliggörs hur de kontroversiella rummen är konstituerade. Resultatet grundas i sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet synliggörs hur rektorerna behöver navigera i tre olika kontroversiella rum i relation till lojalitet, ledning och värden. Rektorers kontroversiella rum kan ses som ett uttryck för en utmanande position som kräver att man måste ta hänsyn till många intressen i sitt ledarskap. Att dessutom göra det i en verksamhet som präglats av en stark egalitär kultur gör själva ledarskapet till en utmaning. I denna kontext riskerar många ledarhandlingar upplevas som kontroversiella även om det är en naturlig del av att vara rektor.","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141678434","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Enacting a Preschool Curriculum: A Case Study of Agentic Leadership in Sweden 制定学前教育课程:瑞典代理领导案例研究
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-04 DOI: 10.23865/nbf.v21.459
Johanna Sundström
{"title":"Enacting a Preschool Curriculum: A Case Study of Agentic Leadership in Sweden","authors":"Johanna Sundström","doi":"10.23865/nbf.v21.459","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.459","url":null,"abstract":"This article explores preschool principals’ leadership agency when enacting a new curriculum, looking at how they perform their role, how they organise their work and what challenges they face in the process. Drawing on the concept of agency, this case study focuses on the principals’ positions, practices, opportunities and limitations as well as their construction of agentic leadership. The data collection consists of in-depth, semi-structured interviews with 16 preschool principals working in a large Swedish municipality. The analysis of the material has taken place through thematic coding and interpreted through the lens of agency; the results show how the cultural, structural and material aspects of each preschool influence the enactment of the curriculum and shape the principals’ agentic capacity. Both time and context provide a framework for these principals’ enactments of a new curriculum within the specificities of their particular preschools and their own ambitions for the future. The principals’ discursive positionings are both filtered through these aspects and constructed on the basis of values and ideas about their own role and the role of staff. In addition, they underpin how the principals describe themselves as leaders and how they view their opportunities to act in an agentic manner.","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141678608","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Betydningen av mors og fars inntekt og utdanning for kognitiv, sosial og akademisk utvikling i barnehagen og videre læring 母亲和父亲的收入与教育对幼儿园和继续学习中的认知、社交和学业发展的重要性
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-03 DOI: 10.23865/nbf.v21.607
Ingunn Størksen, Ragnhild Lenes, Dieuwer Ten Braak
{"title":"Betydningen av mors og fars inntekt og utdanning for kognitiv, sosial og akademisk utvikling i barnehagen og videre læring","authors":"Ingunn Størksen, Ragnhild Lenes, Dieuwer Ten Braak","doi":"10.23865/nbf.v21.607","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.607","url":null,"abstract":"Ut ifra Rammeplan for barnehagen (Kunnskapsdepartementet, 2017) er norske barnehager pålagt å arbeide for å utjevne negative konsekvenser av sosial ulikhet, for eksempel knyttet til foreldres utdanning og inntekt. For at barnehager skal bli i stand til å utjevne forskjeller som er knyttet til foreldres utdannings- og inntektsnivå er det avgjørende å identifisere hvilke forskjeller som finnes mellom barn allerede i barnehagealder. I denne studien bruker vi data fra barn (M = 5,8 år; SD = 0,29) i Skoleklar-prosjektet (n = 243) for å studere kognitive, sosiale og akademiske forskjeller i barns utvikling knyttet til foreldres utdanning og inntekt. Resultater fra t-tester viser relativt store standardiserte forskjeller mellom barn av foreldre med høy versus lav inntekt, og mellom barn av foreldre med høy versus lav utdanning både innen kognitiv, sosial og akademisk utvikling allerede i barnehagen. Data fra de samme barna i 1., 5. og 8. trinn på skolen viser at forskjellene knyttet til akademisk utvikling vedvarer eller øker i skolen.\u0000English abstract\u0000The Impact of Mother’s and Father’s Income and Education on Cognitive, Social, and Academic Development in Early Childhood Education and Care and for Further Learning\u0000According to the Norwegian Framework Plan for Kindergartens (Kunnskapsdepartementet [Ministry of Education], 2017), Early Childhood Education and Care (ECEC) centers are required to work to equalize the negative consequences of social inequality, for example, related to parents’ education and income. To counteract social differences linked to parents’ education and income level, it is crucial to identify which differences already exist between children in ECEC. In this study, we use child data (M = 5.8 years; SD = 0.29) from the Skoleklar [School Ready] project (n = 243) to examine cognitive, social, and academic differences in children’s development linked to parents’ education and income. In ECEC, t-test results show relatively large differences in terms of cognitive, social, and academic development between children of parents with high versus low income and between children of parents with high versus low education. Data from the same children in 1st, 5th, and 8th grades show that differences related to academic development persist or increase in school.","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-03","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141680999","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Changes in an early childhood education and care teacher’s practical theory in language pedagogy as a nexus: 幼儿教育和保育教师的语言教学法实践理论的变化是一个纽带:
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-01 DOI: 10.23865/nbf.v21.521
Anu Palojärvi, Åsa Palviainen, Merja Koivula, K. Mård-Miettinen, N. Rutanen
{"title":"Changes in an early childhood education and care teacher’s practical theory in language pedagogy as a nexus:","authors":"Anu Palojärvi, Åsa Palviainen, Merja Koivula, K. Mård-Miettinen, N. Rutanen","doi":"10.23865/nbf.v21.521","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.521","url":null,"abstract":"This case study focuses on an expert early childhood education and care teacher’s practical theory in language pedagogy when implementing bilingual pedagogy (Finnish–Swedish) in a linguistically heterogeneous group of children aged 3–5 years. Practical theory refers to teachers’ views of good teaching that guide their practices. Applying a mediated discourse analysis approach (nexus analysis), we examine the interplay of factors that promote and challenge changes in the practical theory of language pedagogy in early childhood education and care. The discourses show that the changes are related to Swedish use (a new language for the children) and the use of the children’s home languages. Several personal, interactional, and contextual factors circulate in the expert teacher’s discourses, affecting the changes in her practical theory. Personal factors include reflection, beliefs, and experiences. Feedback from parents and children represents interactional factors, whereas contextual factors cover concepts such as participation and language-enriched teaching. This study highlights the significance of the multiple interrelated factors that are present when an expert teacher’s practical theory of language pedagogy changes, which needs to be reflected upon both in the practice of early childhood education and in teacher training.","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141711460","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Personalets betydning når ekskludering skjer i barnehagens lekefellesskap 当幼儿园游戏社区出现排斥现象时,教职员工的重要性
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-07-01 DOI: 10.23865/nbf.v21.563
Lisbeth Iversen
{"title":"Personalets betydning når ekskludering skjer i barnehagens lekefellesskap","authors":"Lisbeth Iversen","doi":"10.23865/nbf.v21.563","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.563","url":null,"abstract":"Målet med artikkelen er økt innsikt i personalets handlinger og personalets betydning for barnehagens lekefellesskap i situasjoner der barn blir ekskludert. Datamaterialet er basert på kvalitativ forsking, med observasjoner i to barnehager med barn i alderen 3–6 år. Analysen viser at personalets første tilnærming til lekefellesskapet hvor ekskluderingen skjedde, kunne systematiseres i fire ulike tilnærminger: undersøkende, avvisende, innlemmende og korrigerende. Tilnærmingene så ut til å bety mye for videre utvikling av situasjonen, samt for relasjonene, tilhørigheten og handlingsrommet personalet og barna fikk videre. Studien bidrar til å synliggjøre hvor betydningsfulle personalets handlinger kan være for at barn skal bli ivaretatt når det oppstår ekskluderingssituasjoner, samt hvor komplekse slike situasjoner kan være.\u0000English abstract\u0000The Staff’s Influence when Exclusion Occurs in the Kindergarten’s Play Community\u0000The aim of this article is to provide new knowledge about the actions of kindergarten staff. The article focuses particularly on situations where children are being excluded. The data material is based on qualitative research, with observations drawn from two kindergartens with children aged 3–6 years. The analysis shows that the staff’s first approach to the play community where an exclusion occurs could be systematized into four different approaches, namely, an explorative approach, a rejective approach, an incorporative approach, and a corrective approach. These approaches seem to mean much for the further development of the situation. This study also shows that the staff’s approach in an exclusion situation decides what space is used for professional agency, which may be significant with regard to how the process develops and what the result of the intervention will be.","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-07-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141691220","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Hva gjør pedagogene i barnehagen? Barnehagelærernes arbeidsdeling i møte med skjerpet pedagognorm 幼儿园教师做什么?更严格的教师标准下的幼儿园教师分工
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-05-22 DOI: 10.23865/nbf.v21.432
Anne Homme, H. Eide
{"title":"Hva gjør pedagogene i barnehagen? Barnehagelærernes arbeidsdeling i møte med skjerpet pedagognorm","authors":"Anne Homme, H. Eide","doi":"10.23865/nbf.v21.432","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.432","url":null,"abstract":"Skjerpet pedagognorm i barnehagene kan ses som uttrykk for at pedagogisk kompetanse og kvalitet sesi sammenheng. Denne artikkelen undersøker hvordan ansvar og oppgaver fordeles mellom pedagoger ibarnehagen og hvilken betydning ulike måter å organisere pedagogressursen kan få for barnehagelærerprofesjonensjurisdiksjon på barnehagefeltet. Artikkelen bygger på data fra en komparativ caseundersøkelsei åtte barnehager i 2017 og 2018 som hadde femti prosent andel barnehagelærere. Vi har intervjuetstyrere, pedagoger, fagarbeidere/assistenter og eierrepresentanter. Analysen bygger på teori om profesjonssystemer(Abbott, 1988) og viser hvordan arbeidsdeling skjer ut fra subjektive problemdefinisjoner avbarnehagelærernes og fagarbeidernes/assistentenes oppgaver. Barnehagelærerne i de ulike barnehagene tildeles forskjellige oppgaver og ansvarsområder. Noen får et mer spesialisert ansvar, mens andre utformer barnehagelæreroppgaver som en støttefunksjon til pedagogisk lederrollen. Forhandlinger om arbeidsoppgaver kan muliggjøre og utfordre barnehagelærernes profesjonalisering. Analysen indikerer at det fortsatt er en vei å gå i arbeidet med å fastsette profesjonens ambisjon med den skjerpede pedagognormen. Arbeidsdelingsprosessene er i stadig endring og bør følges videre opp med forskning som kan tilføre ny kunnskap om hvordan skjerpet pedagognorm kan styrke kompetanse, profesjonalisering og det pedagogiske arbeidet i barnehagen. \u0000ENGLISH ABSTRACT\u0000What Do the Teachers Do? The Division of Labour Between Early Childhood Teachers in Kindergartens With Increased Teacher-to-Child Ratio\u0000Norwegian national regulations that increase the percentage of early childhood teachers among staff in kindergartens indicate that pedagogical competence and quality are related. However, we need more insight into how quality, teacher professional competence and staffing are linked in the kindergartens. The article is based on data from a comparative case study in eight kindergartens in 2017 and 2018 which all had a proportion of fifty per cent teachers among their staff. The data consists of interviews with kindergarten heads, teachers, skilled workers, assistants, and owners. The analysis is based on a theoretical approach on the system of professions (Abbott, 1988), and shows how the division of labor based on subjective problem definitions vary between the kindergartens. Negotiations on work tasks at the local level both enable and challenge the professionalization of teachers. Thus, we find that the government’s ambitions to strengthen competence and thereby quality in the kindergarten sector can be implemented in various ways. An increase of kindergarten teachers among staff does not necessarily strengthen specialization of professional practice. Further, the work of determining the profession’s ambition with the teacher staffing regulation is yet still to be developed and defined. ","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141112511","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Barns deltagelse i mataktiviteter og motivasjon til å smake og bruke matord basert på barnehagelærerstudenters praksisoppgave 基于幼师学生实践任务的幼儿参与食物活动以及品尝和使用食物词汇的积极性
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-05-22 DOI: 10.23865/nbf.v21.498
Elly Herikstad Tuset
{"title":"Barns deltagelse i mataktiviteter og motivasjon til å smake og bruke matord basert på barnehagelærerstudenters praksisoppgave","authors":"Elly Herikstad Tuset","doi":"10.23865/nbf.v21.498","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.498","url":null,"abstract":"Barn kan utvikle matglede og kunnskap om mat gjennom å medvirke i mat- og måltidsaktiviteter i barnehagen. Studien gir innsikt i hva som kan motivere barn som deltar i mataktiviteter til å smake på mat og bruke matord. Studien baseres på en praksisoppgave der barnehagelærerstudenter gjennomførte mataktivitetene smakstallerken og matlaging med barn. Forskningsspørsmålene var: Hva kjennetegnet mataktivitetene når barnehagelærerstudenter beskrev at (a) barna sanset, smakte eller spiste mat? Og (b) barna brukte ord og uttrykk om maten, matlagingen og sanseopplevelsene? Empirien var praksisnotater fra 73 studenter, og fem temaer ble utviklet i den kvalitative empirinære analysen: (1) Barna bestemte selv om de ville smake på smaksprøvene. (2) Barna gjorde seg kjent med maten. (3) Rollemodeller oppfordret barn til å utforske og smake. (4) Studentene brukte råvarenavn og snakket om råvarene med barna. (5) Barna snakket om sine sanselige og praktiske erfaringer med maten. Sosial matglede i gruppene kan ha motivert barna til å smake på maten i aktivitetene. Barnas erfaringer med felles råvarer og praktiske mathandlinger kan ha motivert barna til å bruke matord. Studien kan bidra til å gi konkret og praksisrelevant innhold til matfaglig arbeid i et folkehelseperspektiv i både barnehagene og i barnehagelærerutdanningen.\u0000ENGLISH ABSTRACT\u0000Children’s Participation in Food Activities and Motivation to Taste and Express Themselves about Food Based on Kindergarten Teacher Students’ Practical Assignment\u0000By participating in food activities in kindergarten, children can develop knowledge and enjoyment around food. This study provides insight into children’s motivation to taste and talk about food during food activities. The study is based on reflection notes from kindergarten teacher students’ practical internship assignments, “A tasting plate” and “Cooking with children.” The research questions were: What characterized the food activities when children (a) sensed, tasted, or ate food? And (b) used expressions related to food, cooking and sensory experiences? The data were 73 students’ reflection notes. Qualitative empirical analysis resulted in five themes: (1) Children decided to taste the samples themselves. (2) Children became familiarized with food. (3) Role models encouraged children to explore and taste. (4) Students used names of fresh food in conversations with the children. (5) Children talked about their food-related sensory and practical experiences. Social food enjoyment in the groups may have motivated children to taste the food during the food activities. Shared experiences with food and practical food-related activities may have motivated children to use food-related words. In a public health perspective this study can contribute with relevant content for practical pedagogical work with food in both kindergarten and kindergarten teacher education. ","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-05-22","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"141109014","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Att kuratera en kontext för en förskolepraktik i offentliga rum – En annan direkt demokrati uppstår 在公共场所策划学前教育实践的背景--另一种直接民主的出现
Nordisk barnehageforskning Pub Date : 2024-05-16 DOI: 10.23865/nbf.v21.495
Christine Eriksson
{"title":"Att kuratera en kontext för en förskolepraktik i offentliga rum – En annan direkt demokrati uppstår","authors":"Christine Eriksson","doi":"10.23865/nbf.v21.495","DOIUrl":"https://doi.org/10.23865/nbf.v21.495","url":null,"abstract":"Denna artikel intresserar sig för hur förskolan skulle kunna erbjuda barn möjlighet att uttrycka sina angelägenheter om offentliga rum på offentliga platser. Teoretiskt är artikeln baserad på filosofen Isabelle Stengers diskussion kring behovet att skapa en annan vetenskap som aktivt deltar i att skapa ett demokratiskt hållbart samhälle, och på den ANT-inspirerade filosofen Annemarie Mols resonemang om empirisk filosofi i syfte att uppmärksamma hur olika praktiker skapar olika offentliga verkligheter. Artikeln visar hur forskare tillsammans med en liten grupp förskolebarn i åldrarna ett och ett halvt till tre år aktiverar offentliga platser såsom en buss, en tunnelbaneresa och en gång- och cykeltunnel i centrala Stockholm. I dessa empiriska aktiveringar uppstår nya offentliga praktiker som markerar en kollektivt deltagande sångpraktik på bussen, hur en kinestetisk praktik av direkt närvaro uppstår i tunnelbanan och där de förkroppsligade och sensoriska kontaktzonerna etableras genom en annan praktik av att läsa väglinjer. \u0000ENGLISH ABSTRACT\u0000Curating a Context for a Preschool Practice in Public Spaces – Another Direct Democracy Emerges\u0000This article is interested in how the preschool practice could offer children the opportunity to express their concerns about public spaces in public places. Theoretically, the article is based on the philosopher Isabelle Stengers consideration of creating Another science which participates in creating a democratic sustainable society, and in the ANT-inspired philosopher Annemarie Mol’s reasoning about Empirical philosophy in order to pay attention to how different practices create different public realities. The article shows how a researcher together with a small group of preschool children aged one and a half to three years activate public places such as a bus, the underground metro and a walking and bicycle tunnel in the central of Stockholm, Sweden. In these empirical activations new public practices emerge which demark a collective participating singing practice on the bus, a kinesthetic practice of direct presence emerges in the underground metro and where the embodied and sensorial contact zones are established through another practice of reading road lines. ","PeriodicalId":509828,"journal":{"name":"Nordisk barnehageforskning","volume":null,"pages":null},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2024-05-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"140967538","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
0
×
引用
GB/T 7714-2015
复制
MLA
复制
APA
复制
导出至
BibTeX EndNote RefMan NoteFirst NoteExpress
×
提示
您的信息不完整,为了账户安全,请先补充。
现在去补充
×
提示
您因"违规操作"
具体请查看互助需知
我知道了
×
提示
确定
请完成安全验证×
相关产品
×
本文献相关产品
联系我们:info@booksci.cn Book学术提供免费学术资源搜索服务,方便国内外学者检索中英文文献。致力于提供最便捷和优质的服务体验。 Copyright © 2023 布克学术 All rights reserved.
京ICP备2023020795号-1
ghs 京公网安备 11010802042870号
Book学术文献互助
Book学术文献互助群
群 号:481959085
Book学术官方微信