{"title":"Alt henger sammen – Hverdagslogistikk og små barns muligheter for tilhørighet i barnehagen","authors":"B. Eide, Nina Winger, KristinDanielsen Wolf","doi":"10.7577/NBF.2688","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2688","url":null,"abstract":"I det kvalitative forskningsprosjektet «Små barns hverdagsliv i barnehager – deltakelse, tilhørighet og verdighet» har vi, gjennom en mikroetnografisk tilnærming, studert ulike sider av hverdagslivet i et utvalg barnehager med ulike organiseringsmåter. Vi har blant annet satt søkelyset på sammenhenger mellom barnehagens organisering og små barns muligheter for handlingsrom, well-being og livskvalitet. Resultatene fra studien viser at hverdagene, særlig i de store fleksible barnehagene, er preget av til dels utfordrende hverdagslogistikk. Det kreves både tilpassing og evne og vilje til fleksibilitet for at dagene skal gli så «friksjonsfritt» som mulig. I denne artikkelen spør vi i hvilken grad små barn gis muligheter for tilhørighet og deltakelse i barnehagen når hverdagene i stor grad preges av stramme organisatoriske rammer og stadige forflytninger. Materialet fra barnehagene er drøftet i lys av perspektiver på well-being og nyere relevant barnehageforskning. \u0000Nøkkelord: Barnehage, hverdagsliv, logistikk, tilhørighet","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"29 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"129103760","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Blikk for barn","authors":"Ellen Os, Nina Winger","doi":"10.7577/NBF.3419","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.3419","url":null,"abstract":"I dette temanummeret av Nordisk barnehageforskning, vil vi presentere et utvalg av de siste artiklene fra forskningsprosjektet Blikk for Barn. Blikk for Barn var et omfattende forskningsprosjekt som satte søkelyset på kvalitet i barnehager for barn under tre år i Norge. Prosjektet var finansiert av Norges Forskningsråd og ble gjennomført i perioden 2012-2018. Dette var et tverrinstitusjonelt og tverrfaglig prosjekt, drevet av Institutt for barnehagelærerutdanning ved OsloMet – Storbyuniversitetet. En bredt sammensatt forskergruppe med forskere fra ulike faggrupper fra OsloMet, samt stipendiater, samarbeidet tett med forskere fra Universitet i Tromsø - Norges arktiske universitet, Universitetet i Stavanger og en forsker fra NTNU, Norsk Senter for barneforskning. Vi samarbeidet også med prosjektet GOBAN (Gode barnehager for barn i Norge), om deler av forskningsmaterialet. I tillegg til den faste forskergruppen valgte kollegaer, stipendiater og masterstudenter å knytte egne prosjekter til Blikk for Barn. Prosjektleder var professor Leif Hernes, med førstelektor Ellen Os som co-prosjektleder.","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"518 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"123103956","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Jan-Erik Johansson - en forskare som vill göra skillnad","authors":"I. Samuelsson","doi":"10.7577/NBF.3420","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.3420","url":null,"abstract":"Denna korta artikel tillägnas en av den akademiska världens nordiska forskare som har arbetat för att göra skillnad. Idag talas det mycket om att akademiker är upptagna av sin egen karriär och lägger all kraft på att publicera, men Jan-Erik hör till dem som mer har brunnit för ett fält och velat göra något bra för detta – och hans fält är det förskolepedagogiska – vilket vi varmt applåderar","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"55 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"133602684","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"De yngste barna som vegfarere i barnehagen","authors":"A. Myrstad, Toril Sverdrup","doi":"10.7577/NBF.2622","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2622","url":null,"abstract":"Artikkelen fokuserer på de yngste barnas læringsprosesser gjennom deres involvering og engasjement med sosiale og fysiske omgivelser i barnehagen. Det løftes fram hvordan barnekropper i bevegelse er kilde for erkjennelse og læring. Som utgangspunkt for analysen har vi valgt to eksempler fra barns aktivitet i barnehagens uteområde. Forsker har vært tilstede som deltakende observatør, og inngått som en del av konteksten barnas bevegelse og aktivitet foregår i. Tim Ingolds begrep vegfaring (wayfaring) anvendes i analysen av hvordan bevegelse kan forstås som læring. Dette er læringsprosesser som handler om å være i verden fremfor å lære om verden. Ved å ta i bruk et slikt perspektiv på læring vil artikkelen være et bidrag til å tydeliggjøre innholdet i et helhetlig læringssyn i barnehagens pedagogiske praksis. \u0000Nøkkelord: Bevegelse, korrespondanse, læring, vegfaring","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"11 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-06-04","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"126286878","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Vilka kompetenser beskriver förskollärarstudenter att de erhåller genom examensarbetet?","authors":"Anders Råde","doi":"10.7577/NBF.2900","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2900","url":null,"abstract":"I denna studie analyseras och diskuteras vilka kompetenser som förskollärarstudenter i Sverige beskriver att examensarbetet har givit dem. Analysen av 114 studentessäer visar sex vetenskapliga och fem professionella kompetenser som studenterna erhållit via examensarbetet. De mest framträdande kompetenserna är färdigheter i vetenskapligt skrivande, ämneskunskaper och professionell insikt. Flertalet kompetenser som beskrivs uppvisar likheter mellan vetenskapliga och professionella kompetenser, som till exempel ett ifrågasättande förhållningssätt. De vetenskapliga kompetenserna möjliggör en analys och förståelse av professionen, en form av ”veta varför”-diskurs. De professionella kompetenserna ger praktiska färdigheter för professionen, en form av ”veta hur”-diskurs. En utvecklingspotential för examensarbetet finns i de likheter som identifierats mellan de vetenskapliga och professionella kompetenserna. \u0000Nyckelord: examensarbete, förskollärarutbildning, professionell kompetens, vetenskaplig kompetens","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"15 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-26","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124696881","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation","authors":"Åsa Olsson","doi":"10.7577/NBF.3089","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.3089","url":null,"abstract":"Syftet med artikeln är att belysa pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn, så som de kommer till uttryck i pedagogisk dokumentation. I ett projekt med målsättningen att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, utformades en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation. Ett femtiotal pedagoger vid 18 förskoleavdelningar deltog i projektet. Inom projektet genererades empiriskt material bestående av skriftlig pedagogisk dokumentation samt fokusgruppssamtal med dokumentationen som utgångspunkt. Analys av empirin genomfördes med social representationsteori som ansats, i en strävan efter att fånga pedagogers gemensamma föreställningar om kompetenta barn. Resultatet visar att föreställningar om kompetenta barn kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och att de olika kategorierna med underkategorier kan kopplas till skilda teorier och synsätt på barn och barns lärande. \u0000Nyckelord: Kompetenta barn, pedagogisk dokumentation, förskola, pedagogers gemensamma föreställningar","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2019-02-26","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"128750653","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Forenende motsetninger i barnehagelærerhverdagen","authors":"Svein E. Sando","doi":"10.7577/NBF.2843","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2843","url":null,"abstract":"I intervjuer med erfarne praksislærere i barnehagelærerutdanningen beskriver disse en rekke situasjoner i barnehagehverdagen der personalet må velge mellom motsatte handlingsmåter der det gis gode grunner for begge motsetningene. En slik motsetning, ydmykhet – autoritet, finner vi også i Tholins Yrkesetikk for førskolelærere, som henter motsetningsparet fra en eldre rammeplan for førskolelærerutdanningen. K. E. Løgstrup kaller slike motsetninger for forenende motsetninger og skal etter hans syn nettopp beholdes som motsetninger som holder hverandre i sjakk slik at de ikke utarter seg til karikaturer av seg selv. Aristoteles teori om den gylne middelvei gir også hjelp til å finne hvilke av de to i et motsetningspar som bør gis fortrinn i konkrete øyeblikksituasjoner. Artikkelen drøfter om den gylne middelvei er en overflødig teori ved slike motsetninger som i stedet på tradisjonelt fagetisk vis kan drøftes som etiske dilemmaer.Nøkkelord: Aristoteles, barnehagelærer, etikk, Løgstrup \u0000 ","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"28 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2018-11-26","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"125523893","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Democratic Participation in Early Childhood Education and Care - Serving the Best Interests of the Child","authors":"E. Eriksen","doi":"10.7577/NBF.2319","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2319","url":null,"abstract":"Abstract: The meaning of democratic participation in Early Childhood Education and Care (ECEC) remainsvague and difficult to implement. Thus, the aim of this paper is to contribute to this gap of knowledge by shed light on the meaning of democratic participation in relation to the best interests of the child, by analysing General Comment No. 14 (2013). The research uses theories on democracy in ECEC to discuss the results (Biesta, 2014, 2015; Moss, 2007, 2011; Pettersvold, 2014; Einarsdottir, Purola, Johansson, Broström, &Emilson, 2015). The study investigates how key terms (rights, participation, unity/collective, equality, influence and responsibility) relate to democratic participation. Findings indicate that these terms are used to align with ideas about the “best interests of the child”. Furthermore, the study identified specific groups of children who can be in vulnerable situations and their explicit right to express their views and to influence decisions affecting them in ECEC institutions. I therefore argue that understanding democracy in ECEC must focus on inclusion of children who can be in vulnerable situations because this is in the best interests of the child. \u0000Keywords: Best Interests of the Child, Democratic Participation, Document Analysis, General Comments","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"78 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2018-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"114845907","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
I. M. Løkken, M. Broekhuizen, Thomas Moser, Elisabeth Bjørnestad, Maren Meyer Hegna
{"title":"Evaluation of the Lamer Social Competence in Preschool Scale","authors":"I. M. Løkken, M. Broekhuizen, Thomas Moser, Elisabeth Bjørnestad, Maren Meyer Hegna","doi":"10.7577/NBF.2424","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2424","url":null,"abstract":"Abstract: The Lamer Social Competence in Preschool Scale (LSCIP) has been widely used in Norway to assess children’s social competence; however, the six-factor structure has not been validated since the scale was developed. The aim of this study is to evaluate the structure of the LSCIP using confirmatory and exploratory factor analyses. The results show that the original model has a nearly adequate fit according to model fit criteria, but also suggest the need for revisions to achieve a better model. The study contributes to the further development of the LSCIP as a measurement tool that can be used to measure children’s social competence in both research and practice. \u0000Keywords: assessment; evaluation; Lamer Social Competence in Preschool Scale; social competence.","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"19 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2018-06-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"127749486","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Karin Alnervik, Charlotte Öhman, Eva Lidén, M. Nilsson
{"title":"Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation","authors":"Karin Alnervik, Charlotte Öhman, Eva Lidén, M. Nilsson","doi":"10.7577/NBF.2342","DOIUrl":"https://doi.org/10.7577/NBF.2342","url":null,"abstract":"Sammandrag: Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogiskdokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikelnanalyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiskadokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning. \u0000Nyckelord: demokrati, pedagogisk dokumentation, praktikgemenskap, social kontroll","PeriodicalId":276582,"journal":{"name":"Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning","volume":"13 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0,"publicationDate":"2018-06-15","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"124982712","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":0,"RegionCategory":"","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}