{"title":"Teacher careers and professional dispositions in a diversified school market","authors":"Per Dannefjord, Magnus Persson","doi":"10.37062/sf.59.23617","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.23617","url":null,"abstract":"The marketization of the Swedish school system in the early 1990’s has led to an increased social segregation and organizational and pedagogical diversification, in terms of profiling, of Swedish schools. These differences are growing more visible and important for the teachers’ labour market since the teachers synchronise and incorporate professional dispositions and skills of only local validity and therefore only work in limited sectors of the school market. Thus, what seems like an extension of possibilities, through more diverse options, has transformed into a narrower and possibly more segregated labour market.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42557532","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Die Gesellschaft der Singularitäten. Zum Strukturwandel der Moderne / Das Ende der Illusionen. Politik, Ökonomie und Kultur in der Spätmoderne","authors":"Mikael Franzen","doi":"10.37062/sf.59.24253","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.59.24253","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-06-27","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44654741","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden","authors":"Marita Flisbäck, Margareta Carlén","doi":"10.37062/sf.58.23258","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23258","url":null,"abstract":"Artikeln handlar om den betydelse existentiell mening har för utvecklingen av ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativsamhälle på landsbygden. I artikeln analyseras 15 individers berättelser om konkreta praktiker och gemensamma insatser i formandet av en existentiellt meningsfull vardag på en plats med cirkulär ekonomi, självförsörjning och arbetskritiska attityder. Analysen inramas av ett existenssociologiskt perspektiv och Becks tanke om ”frihetens barn”, som i en andra modernitet försöker att ta vara på de möjligheter som kan uppstå i ett samhälle som i övrigt mest erbjuder risker och osäkerhet. Genom att utveckla ett ”livspolitiskt” förhållningssätt, bortom konsumtionssamhällets överflöd och arbetssamhällets plikter, vill intervjupersonerna både uppnå ett meningsfullt liv i nuet och bygga ett hållbart lokalsamhälle där resurser tillvaratas för kommande generationer. Målet är att till skillnad från upplevelsen av meningslöshet i det kapitalistiska arbetssamhället skapa existentiell mening på en plats där de kan bestämma över sin egen tid och finna kollektiva lösningar på individuella problem. Strävan efter att etablera ett sådant postkapitalistiskt samhälle medför dock även dilemman och interna konflikter kring organiserings- och finansieringsmöjligheter.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42813077","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Brottslingar av en mycket speciell sort. Spionskandalen som en maktkamp mellan visselblåsare, grävande journalister och underrättelsetjänster","authors":"Ulf Bjereld","doi":"10.37062/sf.58.23911","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23911","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48988842","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"The sociological craft through the lens of theatre","authors":"H. Holgersson","doi":"10.37062/sf.58.22451","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22451","url":null,"abstract":"Since its inception as an academic discipline in the 19th century, sociology has carried an internal tension between the “scientific” and the “hermeneutic” orientations. In response to this tension, the present article reviews important sociological publications that address the art-science dichotomy and explores the relationship between academic sociology and artistic work on society. It takes its departure point from a collaboration between the author and the dramatist Mattias Andersson in the documentary theatre project The mental states of Gothenburg (2006, Angered Theatre). To a large extent, the play’s script consisted of extracts of interviews with young people from different parts of the city of Gothenburg. Both “the sociologist”, who carried out the interviews, and “the dramatist” ended up as characters on stage. The article especially emphasises the relevance of The sociological imagination by C. Wright Mills (1967[1959]), arguing that through collaborative work with artists, the sociological craft can be further cultivated and thus realise its potential in terms of making well-founded interventions, both in academic discussions and in public conversations.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"42533930","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Chains of trust: Networks of persistent resistance in digital activism","authors":"Malcolm Fairbrother","doi":"10.37062/sf.58.23912","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23912","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46227877","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Jonas Edlund, Sara Eldén, David Wästerfors, Lena Sohl
{"title":"Att bedriva sociologisk forskning i en tid av byråkratiserad etikprövning","authors":"Jonas Edlund, Sara Eldén, David Wästerfors, Lena Sohl","doi":"10.37062/sf.58.23907","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23907","url":null,"abstract":"Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter.\u0000 \u0000Det här samtalet baseras på ett seminariesamtal som organiserades av sociologiämnet på Södertörns högskola den 17 november 2021, där Jonas Edlund, professor i sociologi vid Umeå universitet, Sara Eldén docent och lektor i sociologi vid Lunds universitet och David Wästerfors, professor i sociologi vid Lunds universitet deltog. En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, var moderator. ","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47740535","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Social relations and challenges to consuming less in a mass consumption society","authors":"M. Boström","doi":"10.37062/sf.58.22818","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.22818","url":null,"abstract":"Increasing numbers of people in welfare societies express worries about their ecological footprint. Some make efforts to significantly reduce their consumption. Because people have been socialized into a society of mass/excess consumption, there are great challenges. How can someone learn to downsize when society incessantly compels her to continue with mass consumption habits? This article demonstrates, theoretically and empirically, how social relations, within a societal context of mass consumption, shape the conditions for transforming lifestyles to reduce consumption. It contributes to sociology as well as a growing interdisciplinary literature on reduced consumption by focusing specifically on challenges related to social relations. The study uses a qualitative approach and an interview study of 24 people in Sweden making significant efforts to reduce their consumption. Findings – both perceived challenges and creative ways of coping with them – are related to four analytical themes: (1) the intersection of everyday rituals and consumption; (2) the norms and normality of mass consumption; (3) social comparison and status consumption; and (4) social and community support for reducing consumption.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44969159","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Barns perspektiv på svensk vardagsrasism","authors":"Markus Lundström","doi":"10.37062/sf.58.23154","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23154","url":null,"abstract":"Tidigare forskning har visat att barn återkommande utsätts för rasism i den svenska skolan, en samhällsinstitution med målet att motverka alla former av diskriminering. Den här artikeln undersöker varför skolelever fortsätter att utsättas för rasism trots den svenska skolans antirasistiska ambitioner. Problemet angrips genom att analysera svensk vardagsrasism med hjälp av barns perspektiv. Artikeln bygger på åtta fokusgruppsintervjuer med mellanstadieelever och en grupp medforskande elvaåringar som bidragit till intervjuguiden och den empiriska analysen. Studieresultaten pekar på att vardagsrasismen förblir osynlig för vuxna, medan barn själva lyckas identifiera rasistiska mikroaggressioner i skolans vardag. Studien visar också att barn har antirasistiska intentioner men saknar nödvändigt stöd och skydd från vuxenvärlden för att kunna agera. Slutsatsen är att den svenska skolan behöver uppmärksamma vardagsrasismens subtila verkningar och att barns perspektiv kan bidra till en sådan lärandeprocess.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44295094","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Martin Berg, Ida Lidegran, Ulrika Schmauch, Glenn Sjöstrand, Zhanna Kravchenko
{"title":"Digital sociologi","authors":"Martin Berg, Ida Lidegran, Ulrika Schmauch, Glenn Sjöstrand, Zhanna Kravchenko","doi":"10.37062/sf.58.23910","DOIUrl":"https://doi.org/10.37062/sf.58.23910","url":null,"abstract":"I Sociologisk Forskning har undervisning och lärande tidigare diskuterats på flera sätt. Ämnet har bland annat behandlats i forskningsartiklar som undersökt skolbarns välbefinnande och utbildningsresultat (Aytar & Mella 2012), hinder för tillgång till högre utbildning (Ismail 2011), professionsutmaningar inom gymnasieutbildningen (Bruno 2012) och strukturella bestämningsfaktorer för akademiska karriärer (Behtoui 2017). Den sociologiska forskningspraktikens nära koppling till ämnets pedagogiska praktik har också medfört att personliga undervisningserfarenheter behandlats i olika texter (se specialnumret ”Sociologi i tiden”: Hansen, Johansson, Kollind m.fl. 1997).\u0000 \u0000Tidskriftens redaktion skulle framöver gärna se fler artiklar som behandlar frågor om undervisning och lärande inom sociologiämnet. Vi välkomnar därför sociologikollegor att inkomma med förslag till sådana artiklar eller färdiga manus. Det skulle kunna vara texter om hur vår praktik som sociologer påverkar vårt sätt att undervisa, hur sociologisk forskning omsätts i undervisning, hur olika pedagogiska metoder och material kan användas i sociologiundervisningen eller hur samhälleliga processer och strukturer påverkar vad som händer i klassrummet. Vi tror att sådana reflektioner med fördel skulle kunna ta sin utgångspunkt i utbildningssociologi och den svenska sociologins reflekterande tradition.\u0000 \u0000Som ett första steg mot att ge utrymme åt denna typ av artiklar publicerar vi i detta nummer ett samtal om hur undervisningen i sociologi har påverkats av övergången till digital undervisning under covid-19-pandemin. Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. De medverkande är Martin Berg, professor i medieteknik och docent i sociologi vid Malmö universitet, som forskar om digital sociologi med särskilt fokus på kritiska studier av algoritmer och automatiseringsprocesser; Ida Lidegran, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, som ingår i Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) och forskar om elitutbildningar och familjers utbildningsstrategier, migranters möte med det svenska utbildningssystemet samt utbildning och covid-19; Ulrika Schmauch, lektor i sociologi vid Umeå universitet, vars forskning handlar om social ojämlikhet i allmänhet och om ras, plats och kön i synnerhet; samt Glenn Sjöstrand, prefekt för Institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet i Växjö, vars forskning i huvudsak är inriktad mot professionsstudier och särskilt ingenjörers professionella utveckling, men som även forskar om digital transformation, miljö och välfärdsfrågor.","PeriodicalId":43127,"journal":{"name":"Sociologisk Forskning","volume":" ","pages":""},"PeriodicalIF":0.4,"publicationDate":"2022-02-21","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46914719","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":4,"RegionCategory":"社会学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}