{"title":"Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola","authors":"L. Wiltgren","doi":"10.15626/PFS25.0203.03","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS25.0203.03","url":null,"abstract":"Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som \"svenskarna\". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"49-68"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-10-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48337521","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Elevassistenter i skolan","authors":"Henrik Lindqvist, Rickard Östergren, Lotta Holme","doi":"10.15626/PFS25.0203.06","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS25.0203.06","url":null,"abstract":"Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"114-137"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-10-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44665696","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet","authors":"Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin","doi":"10.15626/PFS25.0203.02","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS25.0203.02","url":null,"abstract":"I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studie-handledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studie-handledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3)Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i depedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär.Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevensmodersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkandepraktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen avstudiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan tvåkulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex ochdynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnasupplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap medpotential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiskatänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nöd-vändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdragetsamt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"26-48"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-10-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"49379423","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Dubbel närhet och distans behövs inom praktiknära forskning","authors":"Anders J. Persson","doi":"10.15626/PFS25.0203.07","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS25.0203.07","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"1-4"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-10-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"48590011","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Praktiknära forskning – ett område med vind ryggen!","authors":"Camilo von Greiff","doi":"10.15626/PFS25.0203.08","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/PFS25.0203.08","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"153-156"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-10-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"46384042","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Recension av Ingrid Bosseldal","authors":"Lars-Erik Berg","doi":"10.15626/pfs25.01.08","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/pfs25.01.08","url":null,"abstract":"","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"110-115"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-04-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"44543436","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Markeringar av lärararbetets gränser","authors":"Helena Ackesjö","doi":"10.15626/pfs25.01.02","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/pfs25.01.02","url":null,"abstract":"Politiska initiativ har tagits under senare år för att minska trycket mot lärarna, ”så att lärare kan vara lärare” och ”fokusera på sitt kärnuppdrag” – exempelvis genom att införa lärarassistenter. I artikeln studeras hur lärarprofessionens territorium (om-) förhandlas när avlastande tjänster införs. Resultaten visar att gränserna runt lärarprofessionens territorium förflyttas då lärarassistenterna tar över delar av territoriet och blir resurser till lärarprofessionen då de kompletterar på andra platser än i klassrummet. Lärarna positionerar sig på nytt inom sitt professionella territorium men resultaten visar även att gränsdispyter mellan lärarassistenter och lärarprofessionen kan förekomma. Resultaten visar att lärarassistenters arbete kan innebära att lärarprofessionens territorium kan renodlas och förtätats samtidigt som skolans territorium riskerar att utökas då nya arbetsområden tillförs skolan via lärarassistenterna.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"35-53"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-04-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47488444","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
Martina Wyszynska Johansson, Ellinor Dyne, Åsa Mårtensson
{"title":"Vad blev det av Gy2011 reformens intentioner för yrkesutbildning?","authors":"Martina Wyszynska Johansson, Ellinor Dyne, Åsa Mårtensson","doi":"10.15626/pfs25.01.04","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/pfs25.01.04","url":null,"abstract":"Med utgångspunkt i tre studiers resultat handlar denna essä om utvecklingen av ett gymnasialt yrkesprogram, Barn- och fritidsprogrammet. Frågan är hur gymnasiereformens (Gy2011) intentioner om ökat samarbete med arbetsplatser i syfte att uppnå en yrkesmässig spetskompetens har förverkligats i lokala kontexter. Bf-lärares uppdrag har diversifierats genom Gy2011. För det första har yrkeslärares fokus flyttats från skolan och arbetet med eleverna där, till att även omfatta introduktion och ”fjärrstyrning” av handledare på arbetsplatsen. För det andra innefattar uppdraget att anpassa programmet till branschspecifika villkor som i sak inte nödvändigtvis erbjuder reella möjligheter till samarbete mellan skola och arbetsliv. Slutligen behöver yrkeslärarna också hantera svårigheten med att integrera det yrkesspecifika med det programgemensamma. Tre avgränsade och Bf-programspecifika utvecklingsområden som resultat av hur Gy2011 intentioner har fallit ut i förändrade praktiker har därmed identifierats. Utmaningen för yrkeslärarna handlar därför dels om att samordna handlingar i ett nät där andra aktörer ingår, t ex för yrkesutgången personlig tränare och väktare, dels att hantera strukturella problem med elevers tillgång till specialiserat kunnande.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"73-85"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-04-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"43794491","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}
{"title":"Berättelsen om skolan","authors":"Christer Fritzell","doi":"10.15626/pfs25.01.03","DOIUrl":"https://doi.org/10.15626/pfs25.01.03","url":null,"abstract":"Avsikten i denna essä är att granska hur särskilda samhälleliga intressen kan spåras i de bilder av skolan och skolans pedagogik som dominerar i den offentliga debatten. Är det så att den politiska och professionella autonomi som ofta tillskrivs skolan i långa stycken är en chimär? Min argumentering och slutsats innebär att det nyliberala projekt som dominerat samhällsdebatt och partipolitik sedan 1990-talet i latenta men betydelsefulla avseenden har tydliga korresponderande drag i den massmediala Berättelsen om skolan.","PeriodicalId":42513,"journal":{"name":"BULLETIN MONUMENTAL","volume":"25 1","pages":"58-72"},"PeriodicalIF":0.1,"publicationDate":"2020-04-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":null,"resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":"47909101","PeriodicalName":null,"FirstCategoryId":null,"ListUrlMain":null,"RegionNum":3,"RegionCategory":"历史学","ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":"","EPubDate":null,"PubModel":null,"JCR":null,"JCRName":null,"Score":null,"Total":0}