KROPPSLIGT KUNSKAPENDE I DANSARKIVET: SINNLIGA, SCENOGRAFISKA OCH TRANSFORMATIVA FORSKNINGSPRAKTIKER

Abstract

SAMMANDRAG Artikeln undersoker kroppsligt larande och kunskapande i en forskningsprocess som fokuserar pa dansarkiv, i syfte att argumentera for vardet av kroppen som historiografiskt forskningsverktyg. Med hjalp av feministiska teorier om kunskap som en process och ett breddat arkivbegrepp analyseras tre workshoppar dar material efter den utominstitutionella svenska dansgruppen Rubicon aktiverades pa kroppsliga satt. Undersokningen har resulterat i ett forslag pa sinnliga, scenografiska och transformativa forskningspraktiker, som kan bidra till kroppsligt forankrad produktion av danshistoria.