Villkor, uppgång och fall för tidsbegränsade mynt i medeltidens Europa (Conditions of the Rise and Fall of Periodic Recoinage in Medieval Europe)

Abstract

Swedish abstract: En vanlig metod att beskatta handel och befolkning under medeltiden var genom periodiska myntindragningar. Denna beskattningsmetod tillämpades i stora delar av Europa under 150−200 år. Gamla mynttyper förklarades ogiltiga och skulle växlas in mot en ny typ till en i förväg annonserad växlingsavgift och vid ett bestämt datum. Indragningarna var systematiska och återkommande, d.v.s. periodiska. En vanlig växlingsavgift var fyra gamla mynt mot tre nya och indragningarna kunde ske så ofta som en till två gånger per år. Syftet med denna artikel är att presentera spridningen av periodiska myntindragningar över tid och rum, analysera de villkor som måste vara uppfyllda för att systemet ska fungera, diskutera hur det tillämpades praktiskt samt förklara varför systemet bröt samman.

English abstract: A common method of taxing trade and population during the Middle Ages was through periodic recoinage. This method of taxation was applied in large parts of Europe during 150−200 years. Old coin types were declared invalid and were to be exchanged for a new type at a priori known exchange fees and dates. The recoinages were systematic and recurring, i.e. periodic. A common exchange fee was four old coins for three new and reminting could take place as often as once or twice a year. The purpose of this article is to present the spread of periodic recoinage over time and space, analyze the conditions that must be fulfilled for the system to work, discuss how it was applied in practice and explain why the system broke down.