Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap: Mangling av en didaktisk modell

Sara Planting-Bergloo, Maria Andrée, Josefin Reimark, Emma Henriksson, Sebastian Björnhammer, Cecilia Dudas, Per-Olof Freerks, Sofija Jahdadic, Malin Lavett Lagerström, J. Lundström, Johanna Da Luz, J. Nordling, Sara Puck, Per Wennerström, Fredrik Westman, Jonna Wiblom
{"title":"Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap: Mangling av en didaktisk modell","authors":"Sara Planting-Bergloo, Maria Andrée, Josefin Reimark, Emma Henriksson, Sebastian Björnhammer, Cecilia Dudas, Per-Olof Freerks, Sofija Jahdadic, Malin Lavett Lagerström, J. Lundström, Johanna Da Luz, J. Nordling, Sara Puck, Per Wennerström, Fredrik Westman, Jonna Wiblom","doi":"10.31129/lumat.9.1.1572","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.  QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet. \nIn English\nAn important goal for science education is to develop students’ ability to formulate questions of inquiry. The aim of this study is to investigate if science teaching designed from the method “Question Formulation Technique” (QFT) can support the development of this ability. QFT is a model for developing students' ability to phrase and evaluate questions in general which has been developed in a US context. In this study QFT is used in a Swedish context and within upper secondary school science education. The study is an intervention study where QFT was used as part of the introduction to Diploma work in the final year of upper secondary school. During the diploma work students are expected to conduct their own scientific investigations. The data consists of video recordings of student conversations while working with the formulation of questions for inquiry as part of a research lesson designed using QFT. Data was analyzed using a pragmatic approach of combining practical epistemological analysis (PEA) and organising purposes. The results show that five proximate purposes were established in the student conversations while the students engaged in formulating and refining questions of inquiry based on the QFT model. The five proximate purposes were: (A) to produce as many questions as possible, (B) to assess which questions are most relevant, (C) to categorize questions, (D) to find and specify the object of inquiry and (E) plan to conduct an inquiry. In conclusion, QFT can support the planning of teaching in relation to the ultimate purpose regarding how to formulate and refine questions of inquiry provided that the teacher actively participates to support students in connecting the established proximate purposes with the ultimate purpose.\nFulltext in Swedish.","PeriodicalId":269228,"journal":{"name":"LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education","volume":"89 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2021-11-18","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.31129/lumat.9.1.1572","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"","JCRName":"","Score":null,"Total":0}
引用次数: 0

Abstract

En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.  QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet.  In English An important goal for science education is to develop students’ ability to formulate questions of inquiry. The aim of this study is to investigate if science teaching designed from the method “Question Formulation Technique” (QFT) can support the development of this ability. QFT is a model for developing students' ability to phrase and evaluate questions in general which has been developed in a US context. In this study QFT is used in a Swedish context and within upper secondary school science education. The study is an intervention study where QFT was used as part of the introduction to Diploma work in the final year of upper secondary school. During the diploma work students are expected to conduct their own scientific investigations. The data consists of video recordings of student conversations while working with the formulation of questions for inquiry as part of a research lesson designed using QFT. Data was analyzed using a pragmatic approach of combining practical epistemological analysis (PEA) and organising purposes. The results show that five proximate purposes were established in the student conversations while the students engaged in formulating and refining questions of inquiry based on the QFT model. The five proximate purposes were: (A) to produce as many questions as possible, (B) to assess which questions are most relevant, (C) to categorize questions, (D) to find and specify the object of inquiry and (E) plan to conduct an inquiry. In conclusion, QFT can support the planning of teaching in relation to the ultimate purpose regarding how to formulate and refine questions of inquiry provided that the teacher actively participates to support students in connecting the established proximate purposes with the ultimate purpose. Fulltext in Swedish.
科学教育的一个重要目标是培养学生提出探究性问题的能力。本研究的目的是探究利用问题提出技术(QFT)设计的教学如何帮助培养学生提出科学探究问题的能力。 QFT 是一种培养学生提出和评价自己问题的能力的模式。本研究在瑞典学校的科学教育框架内对 QFT 进行了测试。该研究作为一项干预研究,在高中的 "Gymnasiearbete "课程框架内进行。在该课程中,学生必须进行自己的科学调查。QFT 被用来设计教学,作为课程介绍的一部分。数据包括课堂上学生对话的视频录像,这些视频录像通过组织目的的实用框架和实用认识论分析进行了分析。结果显示,学生在课堂上关于可探究问题的对话中确立了以下相关目的:(A) 提出尽可能多的问题,(B) 评估哪些问题最相关,(C) 对问题进行分类,(D) 寻找并明确探究对象,以及 (E) 计划开展探究。结论是,只要教师积极支持学生认识可探究性的核心特质,并将相关目的与总体目的联系起来,QFT 就能为教师规划科学探究性问题的教学提供支持。科学教育的一个重要目标是培养学生提出探究问题的能力。本研究旨在探讨以 "问题提出技术"(Question Formulation Technique,QFT)为方法设计的科学教学是否有助于培养学生的这种能力。 QFT 是在美国背景下开发的一种培养学生提出和评价一般问题的能力的模式。 在本研究中,QFT 被用于瑞典背景下的高中科学教育。该研究是一项干预性研究,QFT 被用作高中最后一年文凭课程介绍的一部分。在文凭课程中,学生要进行自己的科学调查。数据包括学生在使用素质拓展训练设计的研究课上提出探究问题时的对话录像。数据分析采用了实用认识论分析(PEA)和目的组织相结合的实用方法。结果表明,学生在根据 QFT 模型制定和完善探究问题时,在学生对话中确立了五个近似目的。这五个近似目的是:(A) 提出尽可能多的问题;(B) 评估哪些问题最相关;(C) 对问题进行分类;(D) 寻找并明确探究对象;(E) 计划开展探究。总之,只要教师积极参与,支持学生将既定的近似目的与最终目的联系起来,QFT 就能支持与如何制定和完善探究问题的最终目的有关的教学规划。
本文章由计算机程序翻译,如有差异,请以英文原文为准。
求助全文
约1分钟内获得全文 求助全文
来源期刊
自引率
0.00%
发文量
0
×
引用
GB/T 7714-2015
复制
MLA
复制
APA
复制
导出至
BibTeX EndNote RefMan NoteFirst NoteExpress
×
提示
您的信息不完整,为了账户安全,请先补充。
现在去补充
×
提示
您因"违规操作"
具体请查看互助需知
我知道了
×
提示
确定
请完成安全验证×
copy
已复制链接
快去分享给好友吧!
我知道了
右上角分享
点击右上角分享
0
联系我们:info@booksci.cn Book学术提供免费学术资源搜索服务,方便国内外学者检索中英文文献。致力于提供最便捷和优质的服务体验。 Copyright © 2023 布克学术 All rights reserved.
京ICP备2023020795号-1
ghs 京公网安备 11010802042870号
Book学术文献互助
Book学术文献互助群
群 号:604180095
Book学术官方微信