{"title":"Language Policy in Haitian Education: A History of Conflict over the Use of Kreyòl as Language of Instruction","authors":"Michel DeGraff, William Scott Frager, H. Miller","doi":"10.1353/jhs.2022.a901944","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"Abstract:Language-in-education policy in Haiti has historically favored French as the language of instruction from the earliest levels of primary school. This has contributed to preventing most children from the monolingual Kreyòl-speaking majority from receiving a quality education, succeeding in school, and accessing the means for socioeconomic progress. Though this has been recognized as a problem since the nation’s independence from France in 1804, this language-based exclusion has yet to be properly addressed. Through an analysis of publicly available documents produced by the Ministry of Education and relevant stakeholders, this article provides a historical overview of Haitian language-in-education policy followed by a critical evaluation of the documents’ contents. The historical overview is split into two parts. First, we summarize policy from independence through 1979, when Kreyòl was first legalized as both language of instruction (LOI) and as object of instruction (OOI). Second, we consider major education-policy documents starting from the pro-Kreyòl reform of Minister of Education Joseph C. Bernard (1979–1982) through November 3, 2022, when we submitted this article for review toward publication. Our evaluation of these documents reveals that, while Kreyòl has made gains from a longitudinal perspective, Bernard’s famous reform has been repeatedly mischaracterized to justify policies that promote French as LOI. Moreover, the Ministry has tended to adopt early-exit transitional language policies (early transition from Kreyòl to French as LOI) that are known to fail (as opposed to more successful additive approaches, such as mother-tongue-based multilingual education), and student success is often predicated on quickly achieving the unrealistic second-language-attainment goal of balanced bilingualism. This goal favors children from elite francophone households, whereas the goal of functional bilingualism is more well-adapted and realistic in the context of a student population that is essentially monolingual in Kreyòl. This article aims to inform stakeholders of the history and challenges surrounding Kreyòl as LOI—a task given new importance in view of the efforts currently being put forth by the present minister of education, Nesmy Manigat, to implement key aspects of the Bernard Reform and valorize Haiti’s national language in the school system. Our primary objective here is to help break, at long last, Haiti’s pernicious cycle of exclusion based on language and education.Rezime:Politik lang nan sistèm lekòl ann Ayiti te toujou valorize franse kòm lang ansèyman depi nan ti klas primè yo. Preferans sa a kontribye nan mete baboukèt sou pifò ti moun ki soti nan majorite sa a ki pale kreyòl sèlman : baboukèt sa a anpeche yo resevwa yon bon edikasyon, sa anpeche yo reyisi lekòl epi sa anpeche yo jwenn mwayen pou avansman sosyal ak ekonomik. An 1804, Ayiti te bat Lafrans pou n te rive jwenn endepandans nou. Se depi lè sa a lidèchip peyi a te rekonèt baryè lengwistik la. Malgre sa, nou pa ko janm rive kaba esklizyon sa a. Nan atik sa a, nou analize yon seri dokiman ofisyèl ki soti nan Ministè Edikasyon Nasyonal ak lòt enstitisyon k ap feraye nan sektè edikasyon ann Ayiti. Dokiman sa yo disponib devan piblik la epi yo pèmèt nou trase yon itinerè istorik nan dosye politik lang nan sistèm edikasyon ann Ayiti. Epi, tou, nou evalye kontni dokiman yo pou n byen konprann lojik ki ladan. Nou divize itinerè istorik la an de (2) pati. An lagan, nou rezime politik lengwistik peyi a soti 1804 jiska 1979 lè leta te premye legalize kreyòl kòm lang ansèyman (LA) e kòm objè ansèyman (OA). Ann apre, nou konsidere dokiman sa yo ki pi enpòtan nan politik edikasyon ann Ayiti soti nan refòm Minis Joseph C. Bernard nan peryòd 1979–1982 rive nan dat 3 novanm 2022 lè nou te soumèt atik sa a pou evalyasyon nan kad pwojè piblikasyon. Evalyasyon nou sou dokiman sa yo montre ki jan, malgre mouvman kreyòl te rive fè pwogrè nan istwa peyi a, gen otorite k ap plede defigire reprezantasyon refòm Bernard 1982 a pou yo kore yon politik ki ankouraje lang franse kòm LA ; epi, tou, Ministè a te vin gen tandans adopte yon politik tranzisyon rapid—soti nan kreyòl kòm LA rive nan franse kòm LA—ki souvan kreye echèk, olye pou yo adopte yon apwòch aditif ki gen plis chans pou reyisi, tankou edikasyon miltileng ki baze sou lang matènèl ; epi se kon sa siksè elèv yo souvan vin bloke an ba yon objektif bilengwis ekilibre. Objektif sa a se pou avantaj ti moun ki soti nan elit ki pale franse a. E poutan, objektif bilengwis fonksyonèl la pi byen adapte e li pi reyalis nan kontèks yon popilasyon kote se kreyòl la ki rele pifò aprenan chè mèt chè mètrès. Ki fè n ekri atik sa a gen pou n enfòme moun ki konsène yo sou istwa ak defi ki antoure lang kreyòl la kòm LA. Jounen jodi a, analiz sa a vin pi enpòtan toujou lè n konsidere jefò Minis Edikasyon Nasyonal la, Nesmy Manigat, k ap feraye pou l enplemante kèk aspè fondal natal nan Refòm Bernard 1982 a, pou valorizasyon lang nasyonal la nan sistèm lekòl peyi a. Objektif prensipal pa nou se ede kraze kokenn chenn baryè sa yo ki, depi digdantan, ap sèvi ak lang ansanm ak edikasyon pou konsolide apatèd nan peyi a.(N ap prepare yon vèsyon kreyòl atik sa a k ava parèt nan yon pwochenn nimewo Jounal Etid Ayisyen —Journal of Haitian Studies.)","PeriodicalId":137704,"journal":{"name":"Journal of Haitian Studies","volume":"22 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2022-09-01","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"Journal of Haitian Studies","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.1353/jhs.2022.a901944","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"","JCRName":"","Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Abstract
Abstract:Language-in-education policy in Haiti has historically favored French as the language of instruction from the earliest levels of primary school. This has contributed to preventing most children from the monolingual Kreyòl-speaking majority from receiving a quality education, succeeding in school, and accessing the means for socioeconomic progress. Though this has been recognized as a problem since the nation’s independence from France in 1804, this language-based exclusion has yet to be properly addressed. Through an analysis of publicly available documents produced by the Ministry of Education and relevant stakeholders, this article provides a historical overview of Haitian language-in-education policy followed by a critical evaluation of the documents’ contents. The historical overview is split into two parts. First, we summarize policy from independence through 1979, when Kreyòl was first legalized as both language of instruction (LOI) and as object of instruction (OOI). Second, we consider major education-policy documents starting from the pro-Kreyòl reform of Minister of Education Joseph C. Bernard (1979–1982) through November 3, 2022, when we submitted this article for review toward publication. Our evaluation of these documents reveals that, while Kreyòl has made gains from a longitudinal perspective, Bernard’s famous reform has been repeatedly mischaracterized to justify policies that promote French as LOI. Moreover, the Ministry has tended to adopt early-exit transitional language policies (early transition from Kreyòl to French as LOI) that are known to fail (as opposed to more successful additive approaches, such as mother-tongue-based multilingual education), and student success is often predicated on quickly achieving the unrealistic second-language-attainment goal of balanced bilingualism. This goal favors children from elite francophone households, whereas the goal of functional bilingualism is more well-adapted and realistic in the context of a student population that is essentially monolingual in Kreyòl. This article aims to inform stakeholders of the history and challenges surrounding Kreyòl as LOI—a task given new importance in view of the efforts currently being put forth by the present minister of education, Nesmy Manigat, to implement key aspects of the Bernard Reform and valorize Haiti’s national language in the school system. Our primary objective here is to help break, at long last, Haiti’s pernicious cycle of exclusion based on language and education.Rezime:Politik lang nan sistèm lekòl ann Ayiti te toujou valorize franse kòm lang ansèyman depi nan ti klas primè yo. Preferans sa a kontribye nan mete baboukèt sou pifò ti moun ki soti nan majorite sa a ki pale kreyòl sèlman : baboukèt sa a anpeche yo resevwa yon bon edikasyon, sa anpeche yo reyisi lekòl epi sa anpeche yo jwenn mwayen pou avansman sosyal ak ekonomik. An 1804, Ayiti te bat Lafrans pou n te rive jwenn endepandans nou. Se depi lè sa a lidèchip peyi a te rekonèt baryè lengwistik la. Malgre sa, nou pa ko janm rive kaba esklizyon sa a. Nan atik sa a, nou analize yon seri dokiman ofisyèl ki soti nan Ministè Edikasyon Nasyonal ak lòt enstitisyon k ap feraye nan sektè edikasyon ann Ayiti. Dokiman sa yo disponib devan piblik la epi yo pèmèt nou trase yon itinerè istorik nan dosye politik lang nan sistèm edikasyon ann Ayiti. Epi, tou, nou evalye kontni dokiman yo pou n byen konprann lojik ki ladan. Nou divize itinerè istorik la an de (2) pati. An lagan, nou rezime politik lengwistik peyi a soti 1804 jiska 1979 lè leta te premye legalize kreyòl kòm lang ansèyman (LA) e kòm objè ansèyman (OA). Ann apre, nou konsidere dokiman sa yo ki pi enpòtan nan politik edikasyon ann Ayiti soti nan refòm Minis Joseph C. Bernard nan peryòd 1979–1982 rive nan dat 3 novanm 2022 lè nou te soumèt atik sa a pou evalyasyon nan kad pwojè piblikasyon. Evalyasyon nou sou dokiman sa yo montre ki jan, malgre mouvman kreyòl te rive fè pwogrè nan istwa peyi a, gen otorite k ap plede defigire reprezantasyon refòm Bernard 1982 a pou yo kore yon politik ki ankouraje lang franse kòm LA ; epi, tou, Ministè a te vin gen tandans adopte yon politik tranzisyon rapid—soti nan kreyòl kòm LA rive nan franse kòm LA—ki souvan kreye echèk, olye pou yo adopte yon apwòch aditif ki gen plis chans pou reyisi, tankou edikasyon miltileng ki baze sou lang matènèl ; epi se kon sa siksè elèv yo souvan vin bloke an ba yon objektif bilengwis ekilibre. Objektif sa a se pou avantaj ti moun ki soti nan elit ki pale franse a. E poutan, objektif bilengwis fonksyonèl la pi byen adapte e li pi reyalis nan kontèks yon popilasyon kote se kreyòl la ki rele pifò aprenan chè mèt chè mètrès. Ki fè n ekri atik sa a gen pou n enfòme moun ki konsène yo sou istwa ak defi ki antoure lang kreyòl la kòm LA. Jounen jodi a, analiz sa a vin pi enpòtan toujou lè n konsidere jefò Minis Edikasyon Nasyonal la, Nesmy Manigat, k ap feraye pou l enplemante kèk aspè fondal natal nan Refòm Bernard 1982 a, pou valorizasyon lang nasyonal la nan sistèm lekòl peyi a. Objektif prensipal pa nou se ede kraze kokenn chenn baryè sa yo ki, depi digdantan, ap sèvi ak lang ansanm ak edikasyon pou konsolide apatèd nan peyi a.(N ap prepare yon vèsyon kreyòl atik sa a k ava parèt nan yon pwochenn nimewo Jounal Etid Ayisyen —Journal of Haitian Studies.)
摘要:海地的语言教育政策从小学开始就一直支持法语作为教学语言。这导致大多数儿童无法接受高质量的教育,无法在学校取得成功,无法获得社会经济进步的手段。尽管自1804年脱离法国独立以来,这已经被认为是一个问题,但这种基于语言的排斥尚未得到妥善解决。通过对教育部和相关利益攸关方制作的公开文件的分析,本文提供了海地教育语言政策的历史概述,然后对文件内容进行了批判性评估。历史概述分为两部分。首先,我们总结了从独立到1979年的政策,当时Kreyòl首次被合法化为教学语言(LOI)和教学对象(OOI)。其次,我们考虑了主要的教育政策文件,从教育部长约瑟夫·c·伯纳德(Joseph C. Bernard, 1979-1982)的pro-Kreyòl改革开始,一直到2022年11月3日,当时我们提交了这篇文章供审查出版。我们对这些文件的评估表明,虽然Kreyòl从纵向角度来看有所收获,但伯纳德著名的改革一再被错误地描述为将法语推广为LOI的政策辩护。此外,教育部倾向于采用早期退出过渡语言政策(从Kreyòl早期过渡到法语作为LOI),这是众所周知的失败(与更成功的附加方法相反,例如以母语为基础的多语教育),学生的成功往往基于快速实现平衡双语的不切实际的第二语言成就目标。这一目标有利于来自法语精英家庭的孩子,而功能双语的目标更适合于Kreyòl中基本上只讲一种语言的学生群体。本文旨在让利益相关者了解Kreyòl作为loi的历史和挑战,鉴于现任教育部长Nesmy Manigat目前正在努力实施伯纳德改革的关键方面,并在学校系统中稳定海地的国家语言,这项任务具有新的重要性。我们在这里的主要目标是帮助最终打破海地基于语言和教育的排斥的恶性循环。Rezime:Politik lang - nan sistms lekòl和Ayiti - to - you - valizize - se kòm lang - ans.com - man - depi - nan - klas primè yo。偏好者说:a kontribye nan mete babouk<e:1> sou pifò i moun - ki soti an majorite sou a ki pale kreyòl: babouk<e:1> sou a anpeche you reservation you bon edikasyon, sa anpeche you reyisi lekòl epi sa anpeche you jwenen mwayen you avansman社会经济学家。1804年,阿伊提提把拉弗朗斯搬到了现在独立的河流上。Se depi lè sa a lid<e:1> chip peyi和rekon<e:1> baryè lengwistik la。malgresa,现为印度印度大学的一名学生,现为印度印度大学的一名学生,现为印度印度大学的一名学生,现为印度印度大学的一名学生,现为印度印度大学的一名学生,现为印度印度大学的一名学生,现为印度的一名学生,现为印度的一名学生。德国人说,你们要把历史和政治从你们的国家转移到你们的国家,现在你们要把历史和政治从你们的国家转移到阿富汗。好了,现在我来评估一下你的kontni - dokimman,你可以用konpran - lojik - ki - ladan。现在划分itinerè历史线和(2)线。安安根,现在是政治上的政治家,在1804年和1979年lè让总理合法化kreyòl kòm lang ans<s:1> (LA)和kòm objè ans<s:1> (OA)。Ann apre,现在认为dokiman sa yo ki pi enpòtan nan politik edikasyon and Ayiti soti nan refòm Minis Joseph C. Bernard nan peryòd 1979-1982年rive nan数据3 novanm 2022 lè现在soumnt atik sa a pou evalyyon nan kad pwojè piblikasyon。现在你知道了吗?现在你知道了吗?你知道吗? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?epi, tou, Ministè a - vin gen tandans采用you politik tranzisyon快速sotian kreyòl kòm LA - ve - nan franse kòm LA - ki souvan kreye ech<e:1>, LA - ki souvan kreye ech<e:1>, olye pou采用you apwòch aditif ki gen plis chans pou reyisi, tankou edikasyon miltileng ki base sou lang matnilll;Epi sekon sa siksè el<s:1> v你的souvan van bloke和你的目标是什么?objecttif sa a se pou avantaj i mount ki soti an elit ki pale franse a. E poutan, objecttif bilengwis fonksyonils la pi byen adapte E li pi reyalis an konteries on popilasyon kote se kreyòl la ki rele pifò aprenan chè m<e:1> chè m<e:1> tr<e:1>。Ki fè n ekri atik sa a gen pou in enfòme n Ki kons<e:1>,你可以在这里找到一个定义Ki antoure lang kreyòl la kòm la。