De avgående redaktörerna har ordet

Detta nummers två första vetenskapliga artiklar uppmärksammar olika aspekter av det svenska civilsamhällets eliter. Den första är Joanna Mellquists och Adrienne Sörboms artikel ”Policy professionals in civil society organizations. Organizational hypocrisy and the myth of member centrality”, som bygger på intervjuer med och observationer av policyprofessionella i svenska medlemsbaserade civilsamhällesorganisationer. Författarna visar hur de policyprofessionella å ena sidan hävdar att medlemmarna står i centrum i organisationerna, å andra sidan i sitt praktiska policyarbete använder olika tekniker för att tona ned eller kringgå medlemmarnas önskemål. Den andra artikeln om civilsamhälleseliter är ”Leader interlocks in Swedish civil society organizations – a network analysis” av Jayeon Lee och Roberto Scaramuzzino. I artikeln undersöks hur nätverk mellan civilsamhällesorganisationer skapas genom att ledande organisationsföreträdare sitter med i fler än en organisations styrelse. Analysen visar dels att dessa slags organisationskopplingar är vanligare än förväntat i en svensk kontext, dels att de mindre handlar om gemensamma politikområden och mer om organisationernas tillhörighet till samma sociala rörelser. Därefter följer numrets tre andra vetenskapliga artiklar. I artikeln ”Ärvd eller erövrad sekularitet? Sekulär identitet bland postmuslimer och postkristna i Sverige” undersöker David Thurfjell och Erika Willander vad som formar en icke-religiös hållning hos personer med muslimsk familjebakgrund. Deras analys utgår från en enkätundersökning riktad till svenskar med anknytning till de fyra vanligaste ursprungsländerna för svenska muslimer: Irak, Iran, före detta Jugoslavien och Turkiet. Studien visar på stora skillnader mellan dem som har anknytning till dessa länder i fråga om sekulär identitet, som mer tycks påverkas av de länder man har anknytning till än av livet i Sverige. Veronica Ekström och Johan Hvenmark uppmärksammar i artikeln ”Ett pris man får betala? Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende” att hälften av landets skyddade boenden i dag bedrivs av privata företag, en verksamhet som tidigare i huvudsak sköttes av kvinnojourer. Studien, som utgår från intervjuer med lokala politiker och chefer inom socialtjänsten om hur de ser på kvalitet inom dessa verksamheter, belyser hur konflikter mellan marknadens och välfärdens logik uppstår inom sociala verksamheter som marknadsanpassas. Med utgångspunkt i sociologiska och andra samhällsvetenskapliga teorier diskuterar Arita Holmberg, Miranda Holmberg och Aida Alvinius i artikeln ”Människans sociala relationer med djur. En utmaning för totalförsvaret?” en rad områden där relationen mellan människor och djur skulle påverkas ifall Sverige drabbades av krig. I artikelns slutsatser argumenterar författarna för nödvändigheten av ett totalförsvar som inkluderar djur. Numret innehåller också tre recensioner. Ida Lidegran recenserar Per Kornhalls, Sten Svenssons, Majsa Allelins och Bo Karlssons antologi När skolan blev en marknad samt Petter Sandgrens Hur marknadsskolan splittrar Sverige. Lidegran menar i sin recensionsessä att de två böckerna främst ser till utbildningens samhällsbärarande och gemenskapsformande funktioner och tenderar att ge företräde åt de politiska perspektiven framför de vetenskapliga. Anna Lundberg recenserarHansalbin Sältenbergs genusvetenskapliga avhandling Anti-Jewish racism. Exploring the Swedish racial regime, som bygger på djupintervjuer om vardagsrasism med individer som identifierar sig som judiska i Stockholm, Göteborg och Malmö. Slutligen recenserar Zohreh Khoban Fri. En uppväxt vid historiens slut, en omtalad och hyllad uppväxtskildring skriven av professorn i politisk teori vid London School of Economics and Political Science Lea Ypi, och diskuterar olika idéer om frihet med utgångspunkt i Ypis egen uppväxt i det kommunistiska Albanien. Av tradition flyttar ansvaret för att ge ut Sociologisk Forskning mellan olika lärosäten i Sverige. Med det här numret av Sociologisk Forskning vill redaktionen vid Södertörns högskola tacka för de tre år som vi varit ansvariga för tidskriften. Det har varit en stor ära att förvalta den enda allmänsociologiska tidskriften i Sverige som i huvudsak publicerar svenskspråkigt material – och som gjort detta i snart 60 år. En anledning till att vi ville ha hand om tidskriften var att vi ville värna möjligheten att publicera sociologisk forskning på svenska. I en tid då det som kallas internationell vetenskaplig publicering – i praktiken publicering på engelska – blir allt vanligare har vi sett det som angeläget att akademiska sociologiska diskussioner fortfarande kan föras på svenska. Nya teorier, begrepp, metoder och forskningsresultat måste kunna ges en svensk språkdräkt om de ska kunna användas i undervisning och kommuniceras till en bredare offentlighet. Vi har därför velat se Sociologisk Forskning som ett levande forum i vilket utvecklingen av sociologisk teori och metod sker på det svenska språket under former som säkerställer hög vetenskaplig kvalitet. Samtidigt har vi sett inslaget av engelskspråkiga artiklar som viktigt, då dessa bidrar till en ökad internationell spridning av sociologisk forskning om svenska samhällsförhållanden. Vi har även haft som ambition att uppmärksamma samtida utmaningar knutna till sociologin som profession, vilket bland annat kommit till uttryck genom publiceringen av samtal mellan svenska sociologer om etikprövning och distansundervisning under covid-19-pandemin. Vi hoppas att vårt arbete med tidskriften har uppskattats. En glädjande nyhet som vi slutligen kan meddela är att Sociologisk Forskning nyligen blivit accepterad att indexeras av DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång. Vi hoppas att detta kommer att öka sökbarheten för och därmed läsandet av de artiklar som publiceras i tidskriften. Vi lämnar nu med varm hand över tidskriften till den nya redaktionen i Linköping. Lena Sohl och Magnus WennerhagAvgående redaktörer för Sociologisk Forskning