Hur gör vi det osynliga synligt?

Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat? Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg.