{"title":"Kan Gamla testamentet bli som nytt?","authors":"David Davage","doi":"10.58412/hyb.v1i1.10615","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"\n \n \nI denna artikel studeras vilken funktion Gamla testamentet har i gudstjänster och seminarier vid Torpkonferensen, Nyhemsveckan och Svenska Alliansmissionens (SAM) årskonferens. Utgångspunkten är en språkanalogi som introducerats av Brent Strawn: om Gamla testamentet förstås som ett språk, hur livskraftigt kan det då sägas vara? I artikeln undersöks detta med hjälp av fyra del- frågor: 1) Vilka gammaltestamentliga texter används och hur ser relationen ut till bruket av nytestamentliga texter? 2) Hur ser bruket av Gamla testamentets texter ut i relation till olika typer av samlingar? 3) Hur används de gammaltestamentli- ga texterna? 4) Hur relaterar den tonsatta bönens form till Psaltarens psalmer? Det som framkommer av analysen är att stora delar av Gamla testamentet inte kommer till tals vid dessa konferenser, trots att de skulle ha viktiga bidrag att ge i en tid präglad av en global pandemi. När väl Gamla testamentet används är det vidare selektivt, fragmentariskt och terapeutiskt. Ytterst indikerar detta att Gamla testamentet, som självständigt språk, har dött. \n \n \n","PeriodicalId":231356,"journal":{"name":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2023-01-24","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"HYBRID – mellan akademi, kyrka & samhälle","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.58412/hyb.v1i1.10615","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"","JCRName":"","Score":null,"Total":0}
I denna artikel studeras vilken funktion Gamla testamentet har i gudstjänster och seminarier vid Torpkonferensen, Nyhemsveckan och Svenska Alliansmissionens (SAM) årskonferens. Utgångspunkten är en språkanalogi som introducerats av Brent Strawn: om Gamla testamentet förstås som ett språk, hur livskraftigt kan det då sägas vara? I artikeln undersöks detta med hjälp av fyra del- frågor: 1) Vilka gammaltestamentliga texter används och hur ser relationen ut till bruket av nytestamentliga texter? 2) Hur ser bruket av Gamla testamentets texter ut i relation till olika typer av samlingar? 3) Hur används de gammaltestamentli- ga texterna? 4) Hur relaterar den tonsatta bönens form till Psaltarens psalmer? Det som framkommer av analysen är att stora delar av Gamla testamentet inte kommer till tals vid dessa konferenser, trots att de skulle ha viktiga bidrag att ge i en tid präglad av en global pandemi. När väl Gamla testamentet används är det vidare selektivt, fragmentariskt och terapeutiskt. Ytterst indikerar detta att Gamla testamentet, som självständigt språk, har dött.