{"title":"Narrativt skrivande i årskurs 1","authors":"Kim Ridell","doi":"10.5617/adno.10783","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"I denna fallstudie analyseras narrativt parskrivande i två skrivsituationer med sju elever från årskurs 1. De två situationerna utmärker sig genom olika iscensatta läranderesurser för att uppmärksamma eleverna på flera berättelseelement. Utifrån ett designteoretiskt ramverk undersöks hur elevernas situerade intresse promptas mot berättelseelementen och hur eleverna i samtal och skrivande re-designar berättelseelement.\nAnalysen är genomförd i tre faser där 1) berättelseelement identifieras, 2) promptningarna av elementen i de olika läranderesurserna, modelltext och två grafiska modeller, sätts i relation till varandra, och 3) berättelseelementens möjliga funktioner i ett narrativ problematiseras. Underlaget består av tre läranderesurser, transkriptioner av elevernas samtal under skrivprocesserna, deras skrivna texter och transkriptioner av efterföljande parintervjuer där eleverna reflekterar över sitt skrivande och berättelser.\nResultaten visar att de olika läranderesurserna erbjuder eleverna olika uttryck för berättelsestrukturer. Strukturerna re-designas med en variation av en- och flerepisodisk struktur i de olika skrivsituationerna. Eleverna visar också ett genomgående intresse för att bygga spänning och stöper om berättelseelement som karaktärsdialoger för att uppnå detta. Berättarperspektiv, som enligt tidigare forskning brukar skifta i unga elevers berättelser, är konsekvent i tredjeperson. Det speglar hur läranderesurserna modellerar berättarperspektiv i båda skrivsituationer. Trots att röd tråd begreppsliggörs i en av de grafiska modellerna har eleverna svårt att specificera hur en röd tråd realiseras i en berättelse. Deras förslag är i stället exempel på sagor utan en röd tråd. Likt tidigare studier påvisas också att elevernas skrivprocesser präglas av ett starkt fokus på lokal textnivå, trots att läranderesurserna uppmärksammar andra berättelseelement.","PeriodicalId":33721,"journal":{"name":"Acta Didactica Norden","volume":"31 2","pages":""},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2024-04-02","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"Acta Didactica Norden","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.5617/adno.10783","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"Q4","JCRName":"Social Sciences","Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Abstract
I denna fallstudie analyseras narrativt parskrivande i två skrivsituationer med sju elever från årskurs 1. De två situationerna utmärker sig genom olika iscensatta läranderesurser för att uppmärksamma eleverna på flera berättelseelement. Utifrån ett designteoretiskt ramverk undersöks hur elevernas situerade intresse promptas mot berättelseelementen och hur eleverna i samtal och skrivande re-designar berättelseelement.
Analysen är genomförd i tre faser där 1) berättelseelement identifieras, 2) promptningarna av elementen i de olika läranderesurserna, modelltext och två grafiska modeller, sätts i relation till varandra, och 3) berättelseelementens möjliga funktioner i ett narrativ problematiseras. Underlaget består av tre läranderesurser, transkriptioner av elevernas samtal under skrivprocesserna, deras skrivna texter och transkriptioner av efterföljande parintervjuer där eleverna reflekterar över sitt skrivande och berättelser.
Resultaten visar att de olika läranderesurserna erbjuder eleverna olika uttryck för berättelsestrukturer. Strukturerna re-designas med en variation av en- och flerepisodisk struktur i de olika skrivsituationerna. Eleverna visar också ett genomgående intresse för att bygga spänning och stöper om berättelseelement som karaktärsdialoger för att uppnå detta. Berättarperspektiv, som enligt tidigare forskning brukar skifta i unga elevers berättelser, är konsekvent i tredjeperson. Det speglar hur läranderesurserna modellerar berättarperspektiv i båda skrivsituationer. Trots att röd tråd begreppsliggörs i en av de grafiska modellerna har eleverna svårt att specificera hur en röd tråd realiseras i en berättelse. Deras förslag är i stället exempel på sagor utan en röd tråd. Likt tidigare studier påvisas också att elevernas skrivprocesser präglas av ett starkt fokus på lokal textnivå, trots att läranderesurserna uppmärksammar andra berättelseelement.