{"title":"Feministiska interventioner","authors":"Inger Lövkrona","doi":"10.54807/kp.v31.1942","DOIUrl":null,"url":null,"abstract":"Den akademiska kulturen har länge kännetecknats av en vertikal könssegregering – ju högre upp i hierarkin desto fler män. Statsmakterna har sedan decennier försökt komma till rätta med akademins brist på jämställdhet inom ramen för den nationella jämställdhetspolitiken. I denna artikel diskuteras de senaste decenniernas politiska satsningar för att uppnå jämställdhet i det seniora ledarskapet i akademin. Vilka strategier och åtgärder har implementerats och vilka effekter har de haft? Jag tar min utgångspunkt i svensk och internationell forskning om jämställdhetsinsatser för att locka fler kvinnor in i akademiskt ledarskap, samt i egna erfarenheter från ett genusintegrerat ledarutvecklingsprogram för blivande dekaner vid Lunds universitet. Avslutningsvis argumenterar jag för en feministisk intervention – ett genusmedvetet ”nomadiskt” ledarskap – som en möjlig väg till förändring. Förhåller det sig så att feministiska interventioner, inte jämställdhetssatsningar, måste till för att förändring ska åstadkommas?","PeriodicalId":141494,"journal":{"name":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","volume":"1 1","pages":"0"},"PeriodicalIF":0.0000,"publicationDate":"2022-08-16","publicationTypes":"Journal Article","fieldsOfStudy":null,"isOpenAccess":false,"openAccessPdf":"","citationCount":"0","resultStr":null,"platform":"Semanticscholar","paperid":null,"PeriodicalName":"Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift","FirstCategoryId":"1085","ListUrlMain":"https://doi.org/10.54807/kp.v31.1942","RegionNum":0,"RegionCategory":null,"ArticlePicture":[],"TitleCN":null,"AbstractTextCN":null,"PMCID":null,"EPubDate":"","PubModel":"","JCR":"","JCRName":"","Score":null,"Total":0}
引用次数: 0
Abstract
Den akademiska kulturen har länge kännetecknats av en vertikal könssegregering – ju högre upp i hierarkin desto fler män. Statsmakterna har sedan decennier försökt komma till rätta med akademins brist på jämställdhet inom ramen för den nationella jämställdhetspolitiken. I denna artikel diskuteras de senaste decenniernas politiska satsningar för att uppnå jämställdhet i det seniora ledarskapet i akademin. Vilka strategier och åtgärder har implementerats och vilka effekter har de haft? Jag tar min utgångspunkt i svensk och internationell forskning om jämställdhetsinsatser för att locka fler kvinnor in i akademiskt ledarskap, samt i egna erfarenheter från ett genusintegrerat ledarutvecklingsprogram för blivande dekaner vid Lunds universitet. Avslutningsvis argumenterar jag för en feministisk intervention – ett genusmedvetet ”nomadiskt” ledarskap – som en möjlig väg till förändring. Förhåller det sig så att feministiska interventioner, inte jämställdhetssatsningar, måste till för att förändring ska åstadkommas?