Syskonjordbruk i tio socknar

Abstract

I de två föregående kapitlen har det gått att skönja ett mönster där det gradvis under 1900-talet blev vanligt att syskon sammanbodde och ofta även ägde gården gemensamt. Det är dock svårt att utifrån olika kvalitativa omdömen dra säkra slutsatser om vilka konkreta fall som åsyftas och hur hushållen var sammansatta. Det är därför oklart om företeelsen var ungefär densamma under perioden eller om den förändrades. För att komma vidare krävs både mer detaljerade uppgifter och att analysen utsträcks till en längre tidsperiod. Vid sidan om officiell statistik och nationella enkätsvar finns, så vitt känt, inget källmaterial som gör det möjligt att dra tillförlitliga slutsatser om syskonjordbrukens omfattning och kännetecken på nationell nivå. I det här kapitlet tillämpar jag därför ett annat tillvägagångssätt och bearbetar uppgifter från flera olika källor om ett stort antal jordbrukarhushåll. På så sätt kan jag teckna en sammansatt bild av syskongårdarnas särdrag och blottlägga variationer och mönster inom gruppen. Det övergripande syftet i det här kapitlet är att identifiera hur vanliga syskonjordbruken var, hur de var sammansatta och vad som var utmärkande för dem.